Ny behandling mot alkoholberoende inom räckhåll

Pia Steensland, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet, är beroendeforskaren som har fått anslag från Hjärnfonden. Hon har identifierat en substans, en så kallad dopaminstabilisator utvecklad av nobelpristagaren Arvid Carlsson, som ett nytt möjligt läkemedel för behandling av alkoholberoende.

Pia Steensland, docent på Karolinska Institutet, jobbar med beroendeforskning.

Pia Steensland, docent på Karolinska Institutet, jobbar med beroendeforskning.

Två nya studier som nyligen presenterats i internationella vetenskapstidskrifter visar att behandling med substansen som kallas OSU6162, kan minska suget efter alkohol hos alkoholberoende personer. Man har även sett att nivåerna av dopamin normaliseras i hjärnans belöningssystem hos råttor som konsumerat alkohol under lång tid.

De personer som behandlats med den nya substansen uppskattade inte den första klunken alkohol lika mycket som de som behandlats med placebo. De som bäst svarade på behandlingen var de som hade sämst impulskontroll innan testet påbörjades, alltså de som kan tänkas ha störst risk för återfall efter alkoholfria perioder.

– Vi tror att det kan vara så att OSU6162 minskar alkoholsuget hos alkoholberoende individer genom att återställa den brist på dopamin som finns i belöningssystemet vid beroende, säger Pia Steensland.

Idag lider ca. 300 000 svenskar av alkoholberoende och runt en miljon svenskar dricker så mycket alkohol att de riskerar att skada sin hälsa och att utveckla ett beroende. Mellan 5 000 och 7 000 svenskar dör varje år på grund av sjukdomar eller skador som har samband med alkohol. Det finns en ärftlig faktor vad gäller alkoholberoende. Idag finns det fyra godkända läkemedel för behandling av alkoholberoende. Effekten av dem är mycket varierande beroende på person och relativt få recept skrivs ut. Forskningen är viktig för att hitta nya och bättre behandlingar.

– Resultat av våra studier med OSU6162 är lovande, men det är en lång väg att gå innan vi kan ha ett läkemedel tillgängligt på marknaden. Fortfarande krävs omfattande och kostsamma kliniska studier för att bekräfta att substansen är lämplig som läkemedel och verkligen får människor att dricka mindre alkohol, säger Pia Steensland.

Om studierna

I den kliniska studien som publiceras i European Neuropsychopharmacology deltog 56 alkoholberoende personer i åldrarna 20-55 år som skulle ha druckit minst 5-6 glas alkohol per dag under minst 45 av de 90 dagarna innan de inkluderades i studien. Deltagarna fick inte ha några andra allvarliga psykiska sjukdomar eller några andra beroenden förutom nikotin. Hälften av deltagarna fick OSU6162 och hälften fick placebo under en två veckor lång period, varefter de utsattes för olika situationer som kan antas utlösa ett sug efter alkohol.

Den andra studien som är gjord på råttor publiceras samtidigt i Addiction Biology. Studien visar att råttor som frivilligt dricker alkohol under flera månader har minskade mängder dopamin i belöningssystemet jämfört med råttor som aldrig druckit alkohol. När råttorna som fick alkohol behandlades med OSU6162 kunde forskarna se att de låga nivåerna av dopamin normaliserades.

Hjärnans belöningssystem styr oss

Hjärnans belöningssystem finns för att stimulera oss att agera för vår överlevnad. Eftersom dopaminet ger en känsla av välmående, till exempel när vi äter god mat eller motionerar, kopplar minnet ihop detta med ett visst agerande, så att vi ska upprepa det. Alkohol gör att belöningssystemet frisätter mer dopamin än normalt, vilket ger en lustfylld ”berusande” känsla. Hjärnan har en fantastisk förmåga att anpassa och organisera om sig för att upprätthålla balansen i belöningssystemet. Vid upprepad berusning minskar dopaminaktiviteten och belöningssystemets känslighet gradvis. Förändringarna i hjärnan gör att det krävs allt större mängder alkohol för att uppnå önskad effekt, samtidigt som belöningssystemet blir alltmer okänsligt för naturlig stimulering och man kan uppleva ett nedstämt stämningsläge. Det skapas ett sug efter alkohol och man drivs vidare att dricka för att slippa må dåligt. Vid långvarigt alkoholmissbruk avtrubbas hjärnans belöningssystem gradvis.

År 2000 tilldelades Arvid Carlsson, professor emeritus vid Sahlgrenska akademin, Nobelpriset för sin upptäckt att dopamin är en signalsubstans i hjärnan. Arvid Carlsson är också medförfattare i den kliniska studien.

 

Referenser
http://ki.se/nyheter/ett-steg-narmare-nytt-lakemedel-for-alkoholberoende
http://www.europeanneuropsychopharmacology.com/article/S0924-977X(15)00313-2/abstract
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/adb.12304/full

Hjärnfonden stödjer forskning om beroende. Läs mer här.

Ge en gåva till forskning om beroende.

Dela sidan

Engagera dig redan idag

Stöd forskningen

Ge en gåva

Starta en insamling

Starta