Hjärnfonden
Ge en gåva

Ny forskning för bättre behandling av MS

Idag finns inget botemedel mot MS. De mediciner som finns är dyra och kan bara lindra sjukdomsförloppet. En av Hjärnfondens stipendiater 2016, Nada Omar Abdelmagid, försöker ta reda på mer om sjukdomen för att kunna ställa bättre prognoser och i förlängningen ta fram bättre behandlingar.

Vill du ge en gåva till forskning om MS?

”MS-patienternas jag träffar varje dag har alla egna personliga berättelser och det är de som motiverar mig att fortsätta forska.”

 

Nada Abdelmagic smallNada Omar Abdelmagid, Hjärnfondens stipendiat 2016
Ålder: 34
Kommer från: Sudan
Universitet: Karolinska Institutet
Forskningsområde: Neuroimmunologi och MS

Nada Omar Abdelmagid har fått Hjärnfondens stipendium för 2016. Här berättar hon vad stipendiet betyder för henne och om sin forskning inom MS. Hjärnfondens stipendium på 280 000 kronor avser forskning på heltid inom neuroområdet under ett år.

Hej Nada! Vad är din drivkraft som forskare?

Jag har alltid varit intresserad av medicin och av att förstå hur den mänskliga kroppen fungerar. Genom att forska har jag kunnat få en djupare förståelse för hur fascinerande och komplex kroppen faktiskt är. De senaste två åren har jag jobbat kliniskt med MS-patienter på Karolinska Institutet vilket har fått mig mer ännu mer engagerad för denna kroniska sjukdom. MS-patienternas jag träffar varje dag har alla egna personliga berättelser och det är de som motiverar mig att fortsätta forska.

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Multipel skleros är en neurologisk sjukdom vanlig hos unga vuxna. Den ger neurologiska skador och handikapp. Den är vanligare hos kvinnor än män. MS är en delvis genetisk sjukdom, men nu det finns mer studier om miljöinfluenser vid MS. Miljöfaktorer vid MS inkluderar infektion med virus som EBV, rökning, låg exponering av solljus och övervikt.

Idag finns det ingen definitiv medicin för terapi av MS. De mediciner som används är dyra och tillsammans med övrig behandling av patienternas handikapp gör MS en mycket dyr sjukdom. Därför behöver vi forska mer om MS. Vi behöva hitta de exakta orsakerna för sjukdomen, så att patientspecifik medicin kan skapas. Vi kommer i vår forskning använda material från svenska MS patienter och från friska människor, ett material som är unik i Sverige och världen. Vi ska studera blod från patienter för att hitta nya molekyler detta för att bättre förstå orsaken till MS, göra bättre diagnoser och behandla sjukdomen.

Nuvarande MS mediciner är effektiva, men för vissa behandlingar finns allvarliga risker såsom akut dödlig neurolog sjukdom som kan uppstå efter ett virus infektion. Vi vill undersöka vilka individer som löper större risk att råka ut för denna komplikation och på så sätt kunna förhindra det.

Vad hoppas du hitta/upptäcka/komma fram till?

Jag vill få en bättre förståelse för de mekanismer som ligger bakom MS och exakt vilka molekyler som orsakar sjukdomen. Hittar vi dem kan vi använda dem som biomarkörer för att ställa säkrare diagnoser och prognoser.

Vad betyder din forskning?

Genom att förstå mekanismerna bakom MS och hitta relevanta biomarkörer för sjukdomen skulle vi också kunna förbättra behandlingen av MS. Dessutom är det viktigt att hitta de gener som reglerar inflammationsmekanismen.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Under min tid som doktorand jobbade jag med genreglering av immunresponsen inom CNS-infektioner och traumatiska hjärnskador. Efter detta har jag blivit mer intresserad av att arbeta med nervsystemets sjukdomar och att lära mig mer om autoimmunitet i centrala nervsystemet, speciellt MS.

Vad betyder Hjärnfondens stipendium för dig som forskare?

Hjärnfonden är Sveriges största insamlingsorganisation för forskning om hjärnans sjukdomar, så att bli utvald till ett så här viktigt stipendium påvisar behovet av forskning om MS, en sjukdom som påverkar så många unga människor. Stipendiet är en fantastisk möjlighet för mig att få fortsätta mitt arbete med större frihet och oberoende.

Relaterat

En närbild på en forskare med handskar som jobbar med prover.

Ny forskning: Så utvecklas MS

Multipel skleros, MS, kännetecknas av inflammationshärdar i centrala nervsystemet. Nu har forskare kunnat visa på cellnivå hur inflammationshärdarna utvecklas. Studien är finansierad av Hjärnfonden.

Ny upptäckt ger hopp om att bekämpa svår MS

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har identifierat den första MS-genvarianten som kan kopplas till sjukdomens svårighetsgrad. Upptäckten öppnar upp för nya behandlingar.
Nikki lever med den neurologiska sjukdomen MS

MS-dagen uppmärksammar vi den 30 maj

Den 30 maj är det den internationella MS-dagen. I Sverige har ca 20 000 individer MS och 600 nya fall tillkommer varje år.
Gonçalo Castelo-Branco, Eneritz Agirre och Mandy Meijer. Foto: Leslie Kirby.

Nya genetiska ledtrådar om risk för multipel skleros

Forskare från Karolinska Institutet har upptäckt att en celltyp i det centrala nervsystemet, oligodendrocyter, kan spela en annorlunda roll i utvecklingen av multipel skleros (MS) än tidigare trott. Fynden kan öppna för nya terapeutiska metoder för MS. Hjärnfonden är en av finansiärerna av forskningen.

Framgångsrik MS-forskning

Forskningen om multipel skleros (MS) har gjort stora framsteg under de senaste decennierna. Det finns nu effektiva läkemedel som bromsar sjukdomen och kan dämpa skov. Men det finns fortfarande många obesvarade frågor om sjukdomen. Tomas Olsson är professor på Karolinska Institutet och har forskat om MS i många år.
Nikki lever med den neurologiska sjukdomen MS

Hela världen rasade samman – Nikki har MS

Nikki lever med den neurologiska sjukdomen MS, multipel skleros. Hör henne berätta om hur hela världen rasade när hon fick sin diagnos 2016. Och om vilka svårigheter hon möter i vardagen. Klicka på pilen i bilden och se en film med Nikki.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta