Marie Carlén, forskare i neurovetenskap, på Hjärnans Dag 2016.

Unik teknologi belyser psykisk sjukdom

Psykisk sjukdom karaktäriseras av förändrade mentala processer och beteenden. Men hur utför hjärnan mentala processer och skapar våra beteenden i vanliga fall? Och hur är det förändrat i psykiska sjukdomar? Metoden optogenetik gör det möjligt att slå av och på utvalda celler i hjärnans funktioner. Aldrig tidigare har vi gjort så stora framsteg inom förståelsen om hur hjärnan fungerar, kunskap som är helt nödvändig för att vi ska kunna förstå psykisk sjukdom.

Bli månadsgivare hos Hjärnfonden
Ge en gåva till forskningen om hjärnans sjukdomar

Mental ohälsa är en av våra absolut största folksjukdomar i världen idag. Enligt statistik från 2010 lider 38 procent av Europas befolkning av mental sjukdom till en kostnad av 7500 miljarder kronor per år. WHO förutspår dessutom att mentala sjukdomar år 2030 kommer att utgöra den största sjukdomsbördan på jorden.

Marie Carlén är forskare på Karolinska Institutet. Hon brinner för grundforskning, det vill säga forskning som har som primärt mål att öka kunskapen och förståelsen om hur hjärnan fungerar. I Marie Carléns fall handlar det specifikt om hur hjärnan utför grundläggande mentala processer, som olika typer av beteenden till exempel. När de mentala processerna inte fungerar uppstår ett avvikande beteende som går att studera i olika typer av djurmodeller.

Den mänskliga hjärnan innehåller runt 80-100 miljarder nervceller av olika typer. Genom att kommunicera med elektriska impulser i stora nätverk leder cellernas samarbete till planering och utförande av mentala processer. För att kunna studera vad de olika celltyperna har för roller manipulerar forskarna en celltyp i taget för att se vilka effekter det skapar. I de flesta fall används möss eftersom deras hjärnor trots skillnaden i storlek ändå är ganska lik människohjärnan på cellnivå. I den lilla mushjärnan har forskarna lärt sig att kontrollera en celltyp i taget med hjälp av ljusimpulser. Med genteknik sätter man in ett ljuskänsligt protein i cellerna och opererar dessutom in en optisk fiber i hjärnan på musen. När man slår på ljuset genom den optiska fibern kommer enbart de celler som fått det ljuskänsliga proteinet att reagera och ”slås på”. På så sätt kan forskarna i detalj studera exakt vad just den celltypen har för uppgift utefter hur musen reagerar.

– Vi kan till exempel studera celltyper som styr impulskontroll, vilket är en viktig faktor i drogberoende. Musen får då välja mellan att vänta en kort stund och få en liten belöning eller att vänta en lång stund och få en stor belöning. Där har vi sett att serotonin har en viktig roll. När vi slår på ljuset på de celler som producerar serotonin får musen en mycket bättre impulskontroll, berättar Marie Carlén.

– Nu börjar vi förstå de biologiska orsakerna till mental sjukdom. Kan vi belysa dem kan vi också ta bort stigmat som ofta medföljer en psykisk diagnos, avslutar hon.

Dela sidan

Engagera dig redan idag

Stöd forskningen

Ge en gåva

Starta en insamling

Starta