Professor Mats Fredrikson på Hjärnans Dag 2016.

Vad händer i hjärnan vid rädsla och ångest?

Psykisk ohälsa är ett växande problem. Ungefär en tredjedel av alla människor drabbas någon gång i sitt liv av en ångeststörning. Posttraumatisk stress är inte ovanligt hos personer som flytt från krigsdrabbade områden. Men vad händer i hjärnan vid en ångestattack? Att förstå mekanismerna bakom psykisk ohälsa är ett av modern hjärnforsknings knivigaste problem.

Bli månadsgivare hos Hjärnfonden
Ge en gåva till forskningen om ångest

– Vetandet är som en boll. Ju större bollen är desto större yta vetter mot det okända och ju mer har vi att lära.

Hjärnforskaren Mats Fredrikson arbetar normalt vid Uppsala universitet men den här dagen var han på plats på Oscarsteaterns scen för att prata om rädslor, fobier och ångest.

Ångest och rädsla är en naturlig reaktion vid hotande fara och har liksom smärta en viktig funktion för vår överlevnad. Vid ångest aktiveras försvarsreaktioner och beredskapen i kroppen höjs. Alarmreaktionen styrs av det autonoma nervsystemet som normalt inte går att kontrollera med viljan. Man kan känna sig ängslig och orolig, få hjärtklappning, svettas, må illa och få svårt att andas. Det är ofarligt, men kan kännas skrämmande. Ångest kan ibland växa sig så stor att den istället för att skydda oss, begränsar oss – och till och med förlamar oss – i våra dagliga liv

– När rädslorna tar över kidnappas hela hjärnan av känslorna. Själva tankehjärnan sätts ur spel när paniken tar över. Efteråt kan det vara svårt att förstå varför man blev så rädd för något till synes harmlöst, säger Mats Fredrikson.

Orsaker till ångest kan vara en medfödd sårbarhet, upplevelser under uppväxten eller associationsinlärning. Det kan till exempel vara att vi kopplar ihop en obehaglig upplevelse, som en panikattack, med att åka flygplan eftersom panikattacken inträffade på ett flygplan första gången. Det handlar då om sjuklig ångest som beskrivs i olika ångestsyndrom. Till ångestsyndromen räknas traditionellt: paniksyndrom, agorafobi, social ångest eller social fobi, specifika fobier och generaliserat ångestsyndrom (GAD). Numera räknas även separationsångest och selektiv mutism (ofrivillig stumhet) in bland ångestsyndromen, medan posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och tvångssyndrom (OCD) beskrivs under egna kategorier.

Den del i hjärnan som hanterar rädslor kallas amygdala. Hos den som lider av fobi är amygdala starkt kopplat till syn och motorområden i hjärnan. Vid experiment där man visat bilder på ansikten med olika känslouttryck för försökspersoner kan man se att arga ansikten aktiverar amygdala mycket mer än vänliga ansikten och att denna aktivering är större hos personer som lider av social fobi.

Sjuklig ångest och fobier går att behandla med psykologiska metoder och medicinering. Den psykoterapeutiska metod som har bäst effekt är kognitiv beteendeterapi (KBT). En viktig princip vid KBT-behandling är att man som patient ska våga utsätta sig för det man är räd för, gradvis i små steg, för att på så vis bryta undvikandebeteendet. När en person exponeras för det hen är rädd för kan man minska ångesten genom att man bygger upp ett säkerhetsminne. Man lär sig helt enkelt att det man tidigare var rädd för inte är så farligt. Detta säkerhetsminne kommer existera bredvid det ursprungliga rädslominnet men kommer att hämma det.

Dela sidan

Engagera dig redan idag

Stöd forskningen

Ge en gåva

Starta en insamling

Starta