Hjärnfonden
Ge en gåva

Sven Bölte, Professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap, chef för centret KIND, Karolinska Institutet och Centrum för Psykiatriforskning.

”10% av befolkningen har neuropsykiatriska svårigheter”

Jag har forskat länge kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, framför allt inom autismspektrum och ADHD. Med mitt team försöker jag bättre förstå orsakerna bakom, hur man tidigare kan ställa diagnoser och sätta in rätt behandlingar. Idag har cirka 1 av 10 svenskar någon form av neuropsykiatrisk diagnos som svårigheter med inlärning, uppmärksamhet eller socialt samspel. Därför är forskningen […]

Jag har forskat länge kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, framför allt inom autismspektrum och ADHD. Med mitt team försöker jag bättre förstå orsakerna bakom, hur man tidigare kan ställa diagnoser och sätta in rätt behandlingar. Idag har cirka 1 av 10 svenskar någon form av neuropsykiatrisk diagnos som svårigheter med inlärning, uppmärksamhet eller socialt samspel. Därför är forskningen så viktig.

Det har gjorts flera framsteg när det gäller att förstå, upptäcka och behandla dessa diagnoser. Idag har vi till exempel lärt oss mycket mer om överlappningar mellan kroppsliga sjukdomar och mental ohälsa. Men stora utmaningar återstår och därför är alla gåvor så viktiga.

Ska vi kunna hjälpa alla som fått en diagnos, måste vi lära oss mer om hur genetik, miljöpåverkan, hjärna och kognition hänger ihop. Dessutom återstår mycket arbete med att sprida kunskap till kliniker och ut i samhället. Varje krona gör alltså stor skillnad och stärker oss i arbetet med att minimera konsekvenserna för alla drabbade och anhöriga.

Sven Bölte, Professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap
Chef för KIND, Karolinska Institutet och Centrum för Psykiatriforskning

Relaterat

Porträtt på hjärnforskaren Terje-Falck-Ytter som forskar på autism.

Tidiga tecken på autism

Tecken på autism kan skönjas redan hos spädbarn, visar ny forskning. Vid 2–3 årsåldern går det i det flesta fall att ställa diagnos. Tidiga insatser som individanpassad träning och stöd för familjer minskar risken för följdeffekter.
Ett kollage med en kvist med gröna blad och ett ansikte mot grå bakgrund.

Det behövs mer kunskap om den kvinnliga hjärnan 

Kvinnor har mer sömnproblem än män, får sin ADHD-diagnos senare och drabbas i större utsträckning av stress. Mannen har varit norm inom medicinsk forskning och trots att det går framåt behövs fortfarande mer kunskap om hur hjärnans sjukdomar och diagnoser drabbar kvinnor annorlunda än män.
Ett kollage där en pojke i svartvitt skriker samtidigt som det flyter bollar runt hans huvud.

NPF-dagen – allas rätt att vara olika

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är starkt kopplade till hur hjärnan arbetar och fungerar och NPF-dagen den 15 mars har instiftats för att uppmärksamma allas rätt till att vara olika.
Ett porträtt på Darko Sarovic

Kommunikation mellan autistiska barn och deras föräldrar

Darko Sarovic, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, har utvecklat en metod för att scanna flera hjärnor samtidigt och sedan använda resultaten för att studera hjärnaktivitet och interaktion mellan barn med autism och deras föräldrar.
Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, talade på Barnhjärnans Dag om skillnaderna i diagnosticeringen av flickor och pojkar med autsim eller ADHD. Foto: Juliana Wolf Garcindo och Birgit Leistmann-Walsh

Därför påverkar könet när du får din diagnos

Varför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar varför och hur hormonella svängningar kan påverka symtom.
David Larsson Heidenblad pratar med moderator Fredrik Berling om sin autistiske son Jacob på Barnhjärnans Dag 2023.

“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”

När David Larsson Heidenblads son Jacob, som har diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning, fyllde fem år sa han fortfarande inte ett ord. Tre år senare kan han både prata och läsa en enklare bok. Här berättar David om oron och rädslan han har känt under åren, men också om varför han idag känner sig hoppfull inför framtiden.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta