Hjärnfonden
Ge en gåva

Louise Adermark, forskare vid Göteborgs universitet. Foto: Lisa Ulenius

En gång rökare – alltid rökare?

Forskare vid Göteborgs universitet har visat att upprepad användning av nikotin leder till förändringar i hjärnans nervcellskretsar som kvarstår även flera månader efter att man slutat röka. Nu hoppas Louise Adermark och hennes kollegor att dessa upptäckter ska leda närmare en helt ny typ av behandling för att minska risken för återfall i nikotinmissbruk. Projektet stöds av Hjärnfondens forskningsanslag 2016.

Nikotinberoende är ett av världens största hälsoproblem och medför enorma kostnader för samhället. Läkemedel för att sluta röka är i sig inget nytt, men dagens tabletter, tuggummin och plåster är mest inriktade på att direkt ta bort suget efter nikotin. Docent Louise Adermark och hennes forskargrupp vid Göteborgs universitet går djupare in på problemet och kopplar ihop de förändringar i hjärnan som nikotin orsakar med förändringar i beteendet hos rökaren. För att finansiera projektet får hon Hjärnfondens forskningsanslag 2016 på 500 000 kronor.

Drogminnet flyttar runt

Djupt inne i hjärnan sitter en nervcellsgrupp som kallas striatum. Striatum kopplas samman med motoriska sjukdomar som Parkinsons sjukdom och Huntingtons sjukdom, men även andra diagnoser som ADHD, Schizofreni, Tourettes syndrom och OCD. Belöningssystemet verkar starkt här och hjärnregionen är viktig när man ska lära sig saker, som till exempel att cykla, men också när man skapar sig nya vanor som att röka cigaretter.

Louise Adermark och hennes forskargrupp vid Göteborgs universitet vill förstå hur nikotinberoende påverkar hjärnan och hur man skulle kunna undvika att falla tillbaka i ett nikotinmissbruk när man väl lyckats sluta röka. Forskarna använde sig av försöksdjur som fick nikotin och som de sedan följde upp under ett års tid för att se vad som hände i hjärnan vid första exponeringstillfället, efter upprepad användning och när försöksdjuren helt slutat få nikotin. Resultaten visade att nikotinet i cigaretten först frisätter belöningssubstansen dopamin i den ena delen av striatum vilket ger rökaren en behaglig känsla. Men upprepat intag leder till progressiva förändringar i andra delar av striatum, och till slut hamnar ”drogminnet” i den del av hjärnan som förknippas med vanebildning. Beteendet etableras, man blir beroende. De här rubbningarna ledde också till varaktiga förändringar i djurens beteende, de blev till exempel mer risktagande, vilket skulle kunna innebära en ökad risk inte bara för återfall, utan även för att fastna i andra beroenden.

Att minska risken för återfall

Många som försöker sluta röka misslyckas eftersom de faller tillbaka i beteendet igen, och de studier som Louise Adermark och hennes kollegor bedriver visar också att upprepat nikotinintag resulterar i begränsad flexibilitet i nervcellskommunikationen. Detta kan i sin tur innebära en minskad förmåga att ”lära sig av med” nikotinberoendet. Förändringarna i den vanebildande delen av striatum tog tid att etablera och efter 7 månader utan nikotin hade de normaliserats. Men när en liten dos nikotin gavs till försöksdjuren kom förändringarna väldigt snabbt tillbaka igen. Forskarna tror att det tidigare intaget skapat en ökad känslighet för drogen, som kanske kvarstår hela livet.

Nu ligger utmaningen i att försöka reversera dessa omstruktureringar eftersom man tror att det skulle kunna minska risken för återfall i nikotinberoende. Forskarna tror att liknande mekanismer kan vara involverade vid andra beroenden som alkoholism, och hoppas att deras forskning ska kunna leda till nya behandlingsstrategier för olika typer av missbrukssjukdomar. Eftersom signalering genom nikotinreceptorer i samma del av hjärnan har kopplats till kognitiva nedsättningar som Alzheimers sjukdomar, ADHD, depression och ångest hoppas forskarna att deras resultat även kan gynna förståelsen för hur dessa diagnoser fungerar.

Relaterat

Ny rapport: Bra för hjärnan att undvika alkohol

En ny rapport som Hjärnfonden står bakom, visar att minskad alkoholkonsumtion är en viktig påverkbar faktor för att främja hjärnhälsa. Forskning visar att alkohol påverkar hjärnan negativt och ökar risken för psykisk ohälsa, hjärnsjukdomar och hjärnskador genom hela livet.
Lars Olson, professor i neurologi på Karolinska Institutet

Hjärnforskningen är vårt enda hopp – men vi saknar resurser

Lars Olson har ägnat över 5O år åt hjärnforskning. Under åren har han bland annat hunnit bli professor i neurobiologi och medgrundare till Hjärnfonden. Tyvärr har han också blivit expert på resursbrist - ett ständigt problem för hjärnforskningen. Här berättar han om forskningsläget och varför ditt stöd är så viktigt.

Ny upptäckt kan förklara alkoholism

Alkoholberoende är ett stort folkhälsoproblem och det finns få effektiva behandlingsmetoder idag. Ungefär 15-20 procent av de som dricker alkohol blir beroende. Varför vissa personer är mer sårbara och lättare än andra utvecklar ett beroende är fokus för Markus Heilig, professor vid Linköpings universitet, som fått forskningsbidrag från Hjärnfonden 2018.

Niclas König letar efter nya sätt att behandla beroendesjukdomar

Hjärnans belöningssystem är centralt vid beroendeutveckling. När vi äter god mat, motionerar eller har sex, frisätter systemet dopamin; vi får en känsla av välmående. När vi konsumerar alkohol eller andra beroendeframkallande ämnen, frisätts mer dopamin än vid naturlig stimulering, belöningssystemet "kidnappas" av drogen. Niclas König, en av Hjärnfondens stipendiater, forskar på Uppsala universitet om vilka nervbanor som styr det motiverande beteendet.

Läkemedel mot typ-2 diabetes prövas mot alkoholberoende

Mellan 5000 och 7000 svenskar dör varje år på grund av sjukdomar och skador som har samband med alkohol. Det finns läkemedel mot alkoholberoende men de fungerar inte på alla som behöver behandling. Petra Suchankova Karlsson från Göteborgs universitet och en av Hjärnfondens stipendiater 2017, vill därför pröva om ett läkemedel som används mot typ-2 diabetes kan sänka alkoholintaget.

Ny behandling mot alkoholberoende inom räckhåll

Pia Steensland, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet, är beroendeforskaren som har fått anslag från Hjärnfonden. Hon har identifierat en substans, en så kallad dopaminstabilisator utvecklad av nobelpristagaren Arvid Carlsson, som ett nytt möjligt läkemedel för behandling av alkoholberoende.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta