Forskning som för kampen mot smärta och obehag

Varför uppfattar vi smärta, illamående och inflammation som obehagligt? En depression är också obehaglig, fungerar det på samma sätt? Forskaren David Engblom letar efter små molekyler kopplade till obehagskänslor och hoppas att de ska kunna ligga till grund för bättre smärtbehandlingar men också till en förståelse för hur psykiatriska sjukdomar fungerar. Projektet stöds av Hjärnfondens forskningsanslag 2016.

Foto: Göran Billesson

David Engblom. Foto: Göran Billesson

Obehagskänslor, smärta, illamående och sjukdomskänsla är ett stort problem vid många sjukdomar som till exempel hjärntumör och inflammatoriska tillstånd. Många hjärnsjukdomar som MS, hjärntumör och efterdyningarna av en stroke ger obehag och smärta men också för psykiatriska åkommor som depression är sänkt stämningsläge och obehagskänslor en central del. Obehaget orsakar ofta stort lidande för de drabbade.

Forskaren David Engblom, biträdande professor vid Linköpings universitet, vill ta reda på vad som ligger bakom de mekanismer som gör att vi uppfattar smärta, illamående och inflammation som obehagligt. Resultatet hoppas han kan ligga till grund för nya behandlingar och att de också kan skapa större förståelse av psykiatriska sjukdomar.

– Hjärnans belöningssystem är välkänt eftersom det är lätt att studera och är relevant för olika typer av missbruk, medan systemen för obehagskänslor är många fler och mer komplicerade så de vet vi fortfarande väldigt lite om. Det har av någon anledning inte riktigt betraktats som ett eget forskningsfält, säger David Engblom.

David Engblom och kollega på labbet vid Linköpings universitet. Fotograf: Peter Karlson Svarteld

David Engblom och kollega på labbet vid Linköpings universitet. Fotograf: Peter Karlson Svarteld

I normala fall råder det en balans mellan de nervcellskretsar i hjärnan som signalerar belöning och de som signalerar obehag. De här signalerna är centrala för våra handlingar och beslut. Men när något får balansen att rubbas och obehaget väger tyngre mår vi dåligt. Ett exempel på rubbad balans är det obehag som är associerat till inflammatoriska sjukdomar som reumatisk artrit, MS och AIDS samt vid tillstånd associerade med illamående som hjärntumör.

Ganska nyligen har man förstått att en sänkning av aktiviteten i belöningssystemet delvis är det som orsakar obehaget, men att det också har att göra med andra rent bestraffande signaler i hjärnan. Davids forskargrupp studerat just dessa bestraffningssignaler med hjälp av avancerade metoder för genetisk manipulering av möss. De preliminära resultaten visar vilka grupper av molekyler som är centrala för obehag utlöst av inflammation, smärta och illamående.

– Det här är forskning som berör många individer. Ingen vill ju må dåligt! Det skulle kunna hjälpa så många människor med allehanda sjukdomar om vi kunde knäcka hur hjärnans system för lidande är uppbyggt, säger David Engblom.

På sikt hoppas forskarna att deras resultat kan leda till läkemedel som kan blockera obehagskretsarna i hjärnan för att på så sätt förhindra att signalerna går fram. Men detta är enligt David minst 10 år fram i tiden.

– Det är ju rätt otrevligt att ha ont och att må illa, det vore fint om man kunde bli av med det. Det finns så mycket lidande i många diagnoser och det känns inte alltför orimligt att vi skulle kunna hjälpa hjärnan att må lite bättre. Det finns mycket att göra inom det här området.

Dela sidan

Engagera dig redan idag

Stöd forskningen

Ge en gåva

Starta en insamling

Starta