Hjärnfonden
Ge en gåva

Vi vill att alla barn skall nå sin fulla potential i skolan

I september kommer Hjärnfonden att lansera en informationskampanj om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF. Vi vill sprida information om skolsituationen för barn med NPF och skapa uppmärksamhet kring NPF och behovet av att förbättra stödet till elever med funktionsnedsättning i skolan mot bakgrund av den forskning, pedagogik och erfarenhet som finns, men inte alltid tillämpas.

NPF innebär olika typer av kognitiva svårigheter som innebär att hjärnan fungerar annorlunda. Orsaken är biologisk och syns inte utanpå men påverkar ofta personens beteende. Samlingsnamnet NPF omfattar diagnoserna adhd, add, Aspergers syndrom, autismspektrumtillstånd (AST), språkstörning och Tourettes syndrom.

Enligt en undersökning från Karolinska Institutet 2015 är kunskapen bland skolpersonal om pedagogik för barn med NPF skrämmande låg. Endast 1,6 procent uppger att de har tillräckliga kunskaper och 90 procent menar att de behöver och vill ha mer kunskap om diagnoserna och hur de kan undervisa den här gruppen av elever.

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är en utsatt grupp som inte syns. Skolan lyckas inte möta barnen på det sätt som behövs. Många blir missförstådda och felbemötta. Detta leder till att barnen känner sig misslyckade i skolan, de tappar tron på sig själva och på framtiden. Många lämnar skolan utan fullständiga betyg.

Hjärnfondens informationsprojekt syftar till att sprida kunskap och dela den erfarenhet som finns om hur man kan stödja barn med NPF-diagnos i skolarbetet. Det finns många skolor som välkomnar alla, gör extra anpassningar och tar hänsyn till elevers olika behov. Det vill vi att fler ska ta efter, därför gör vi den här kampanjen.

Den 12 september lanserar vi en kampanjsida för dig som är nyfiken på hur skolan på ett bättre sätt kan arbeta med barn med NPF-diagnoser, några exempel på olika skolsatsningar, och vart du kan vända dig för mer information om hur samhället kan skapa bättre villkor för barn och unga med NPF.

 

 

 

Relaterat

Porträtt på hjärnforskaren Terje-Falck-Ytter som forskar på autism.

Tidiga tecken på autism

Tecken på autism kan skönjas redan hos spädbarn, visar ny forskning. Vid 2–3 årsåldern går det i det flesta fall att ställa diagnos. Tidiga insatser som individanpassad träning och stöd för familjer minskar risken för följdeffekter.
Ett kollage med en kvist med gröna blad och ett ansikte mot grå bakgrund.

Det behövs mer kunskap om den kvinnliga hjärnan 

Kvinnor har mer sömnproblem än män, får sin ADHD-diagnos senare och drabbas i större utsträckning av stress. Mannen har varit norm inom medicinsk forskning och trots att det går framåt behövs fortfarande mer kunskap om hur hjärnans sjukdomar och diagnoser drabbar kvinnor annorlunda än män.
Ett kollage där en pojke i svartvitt skriker samtidigt som det flyter bollar runt hans huvud.

NPF-dagen – allas rätt att vara olika

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är starkt kopplade till hur hjärnan arbetar och fungerar och NPF-dagen den 15 mars har instiftats för att uppmärksamma allas rätt till att vara olika.
Ett porträtt på Darko Sarovic

Kommunikation mellan autistiska barn och deras föräldrar

Darko Sarovic, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, har utvecklat en metod för att scanna flera hjärnor samtidigt och sedan använda resultaten för att studera hjärnaktivitet och interaktion mellan barn med autism och deras föräldrar.
Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, talade på Barnhjärnans Dag om skillnaderna i diagnosticeringen av flickor och pojkar med autsim eller ADHD. Foto: Juliana Wolf Garcindo och Birgit Leistmann-Walsh

Därför påverkar könet när du får din diagnos

Varför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar varför och hur hormonella svängningar kan påverka symtom.
David Larsson Heidenblad pratar med moderator Fredrik Berling om sin autistiske son Jacob på Barnhjärnans Dag 2023.

“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”

När David Larsson Heidenblads son Jacob, som har diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning, fyllde fem år sa han fortfarande inte ett ord. Tre år senare kan han både prata och läsa en enklare bok. Här berättar David om oron och rädslan han har känt under åren, men också om varför han idag känner sig hoppfull inför framtiden.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta