Hjärnfonden
Ge en gåva

På Vetenskapsfestivalen Forskar Fredag den 30 september berättar många forskare om sin forskning.

“Jag hoppas få många kluriga frågor”

Den 30 september firas vetenskapsfesten Forskarfredag på 30 orter över hela Sverige. I Stockholm deltar hjärnforskaren Kristiina Tammimies som forskar om genetiska faktorer bakom autism.

Kristiina Tammimies är av många forskare som deltar i Forskar Freda, ett evenemang som vänder sig till ungdomar skolklasser och äger rum på 30 platser i Sverige. Foto: Karolinska Institutet
Kristiina Tammimies är en av många forskare som deltar i Forskarfredag, ett evenemang som vänder sig till ungdomar och skolklasser på 30 platser i Sverige. Foto: Karolinska Institutet

Hur kommer det sig att du skall vara med?

“Karolinska Institutet är med och organiserar Forskarfredag och de ville ha forskare som deltar.”

Vad tänker du prata om?

“Jag kommer att träffa en skolklass och ska prata om min forskning kring genetiska faktorer som har betydelse för autismspektrumtillstånd.  Jag kommer också tala om hur vi kan börja förstå hur hjärnan utvecklas baserat på de genetiska fynd som vi har hittat. Självklart kommer jag också berätta varför är jag forskare.”

Vad hoppas du få för respons av publiken?

“Jag hoppas få många kluriga frågor och få en bra dialog med publiken.”

Har du varit med i det här eller liknande arrangemang tidigare?

“Jag har inte varit med i forskarfredag innan men har deltagit i event som har varit riktat till familjer som har deltagit i studier jag gjorde när jag forskade i Kanada. Jag tycker det är viktigt att sprida information om forskning och forskningsfynd till en allmän publik.”

Kristiina Tammimies är genetiker och forskare vid Center of Neurodevelopmental Disorders på Karolinska Institutet (KIND) och får stöd av Hjärnfonden. Här kan du läsa mer om hennes forskning.

Här finns information om Forskarfredag

Relaterat

Porträtt på hjärnforskaren Terje-Falck-Ytter som forskar på autism.

Tidiga tecken på autism

Tecken på autism kan skönjas redan hos spädbarn, visar ny forskning. Vid 2–3 årsåldern går det i det flesta fall att ställa diagnos. Tidiga insatser som individanpassad träning och stöd för familjer minskar risken för följdeffekter.
Ett kollage med en kvist med gröna blad och ett ansikte mot grå bakgrund.

Det behövs mer kunskap om den kvinnliga hjärnan 

Kvinnor har mer sömnproblem än män, får sin ADHD-diagnos senare och drabbas i större utsträckning av stress. Mannen har varit norm inom medicinsk forskning och trots att det går framåt behövs fortfarande mer kunskap om hur hjärnans sjukdomar och diagnoser drabbar kvinnor annorlunda än män.
Ett kollage där en pojke i svartvitt skriker samtidigt som det flyter bollar runt hans huvud.

NPF-dagen – allas rätt att vara olika

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är starkt kopplade till hur hjärnan arbetar och fungerar och NPF-dagen den 15 mars har instiftats för att uppmärksamma allas rätt till att vara olika.
Ett porträtt på Darko Sarovic

Kommunikation mellan autistiska barn och deras föräldrar

Darko Sarovic, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, har utvecklat en metod för att scanna flera hjärnor samtidigt och sedan använda resultaten för att studera hjärnaktivitet och interaktion mellan barn med autism och deras föräldrar.
Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, talade på Barnhjärnans Dag om skillnaderna i diagnosticeringen av flickor och pojkar med autsim eller ADHD. Foto: Juliana Wolf Garcindo och Birgit Leistmann-Walsh

Därför påverkar könet när du får din diagnos

Varför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar varför och hur hormonella svängningar kan påverka symtom.
David Larsson Heidenblad pratar med moderator Fredrik Berling om sin autistiske son Jacob på Barnhjärnans Dag 2023.

“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”

När David Larsson Heidenblads son Jacob, som har diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning, fyllde fem år sa han fortfarande inte ett ord. Tre år senare kan han både prata och läsa en enklare bok. Här berättar David om oron och rädslan han har känt under åren, men också om varför han idag känner sig hoppfull inför framtiden.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta