Läkemedel mot reumatism prövas för att behandla hjärnskador

Kan ett läkemedel mot ledgångsreumatism användas för att behandla hjärnan hos individer som har fått en traumatisk hjärnskada? Det kommer Eric Thelin, forskare på Karolinska Institutet att undersöka.

Ge en gåva till forskningen här

Traumatisk hjärnskada, som orsakas av yttre våld mot huvudet vid fall eller trafikskador, är den vanligaste dödsorsaken för människor under 44 år. De som överlever drabbas ofta av ett livslångt handikapp som påverkar både de själva och deras anhöriga på många olika sätt.

När hjärnan skadas startar processer som gör att nervcellerna runt det skadade området får mindre näring och syre och en skadlig miljö skapas som gör att nervcellerna dör. Det här brukar kallas för en ”sekundär” skada eftersom den uppkommer som en följd av den traumatiska hjärnskadan.  Den sekundära skadan sätter igång inflammatoriska processer i hjärnan vilket kan leda till att hjärnan svullnar, ett livshotande tillstånd, samt skapar en skadlig miljö för överlevande hjärnceller.

Saknas behandling mot sekundära hjärnskador

–  Det finns idag inga fungerande behandlingsmetoder i tablettform mot sekundära hjärnskador som kan uppstå vid stroke, hjärnblödningar eller traumatisk hjärnskada, säger Eric Thelin som är läkare och har arbetat med att övervaka den skadade hjärnan hos de här patienterna tidigare.

– Jag ville inte bara övervaka patienterna utan också kunna behandla dem, fortsätter han. Men vi behöver övervakningen då det är så vi kan se att behandlingen fungerar.

Han vill nu pröva om ett läkemedel, Kineret som används för att stoppa inflammation vid ledgångsreumatism också kan fungera på inflammation i hjärnan.

Tidigare har forskare sett i mindre studier att när de gett Kineret till patienter som fått stroke eller en hjärnblödning så minskar den skadliga inflammationen och det ger hopp om att det även kan vara effektivt vid hjärnskador.

Två kliniska studier på gång

Ett av problemen när man skall testa nya läkemedel mot skador och sjukdomar i hjärnan är att veta att läkemedlet faktiskt nått hjärnan i en mängd som gör att det har effekt. Eric Thelin kommer att använda en sk mikrodialysteknik där man opererar in en väldigt tunn kateter i hjärnvävnaden. Mikrodialystekniken uppfanns på 1970-talet på Karolinska Institutet och på 1990-talet användes den första gången på en patient.

Mikrodialystekniken används på vissa centra i världen för att övervaka hjärnans ämnesomsättning, ett av dem är Addenbrookes sjukhus i Cambridge som också är världsledande när det gäller att övervaka och studera den medvetslösa hjärnan. Det är där Eric Thelin kommer att utföra sina studier.

Med hjälp av mikrodialystekniken kan han ta ut en liten mängd av den vätska som bildas i hjärnan till följd av inflammationen. I den kan man mäta både halten av läkemedlet och se om mängden av de faktorer som bildas pga inflammationen minskar till följd av behandlingen.

-Vi kommer att testa läkemedlet på totalt 60 patienter som slumpvis lottas till att ingå i en av tre behandlingsgrupper. 20 patienter får en mellanhög dos av läkemedlet, 20 får en hög dos och 20 får placebo dvs ett ämne utan effekt.

De kommer också att följas upp 6 och 12 månader efter sjukhusvistelsen för att se hur de mår och hur de klarar sin vardag. Om den här studien visar goda resultat hoppas Eric Thelin på att kunna testa läkemedlet i en större studie med upp mot 1000 patienter.

-Målet med den första studien är att se att läkemedlet har effekt och vilken dos av läkemedlet som behövs. Problemet med sjukdomar i hjärnan som stroke, hjärnblödning eller traumatisk hjärnskada är att ingen skada är den andra lik och därför så behöver man ganska stort antal patienter för att skapa en tillräckligt likt patientunderlag. Därför är det viktigt att vi får det rätt från början och vi vet vilken dos vi skall använda.

Om du blickar framåt och hittar ett sätt att förbättra förhållandet för den skadade hjärnan, vad skulle det innebära för den enskilde patienten?

-Idag har vi har på sjukhuset små möjligheter att hjälpa de här patienterna att läka hjärnan. Istället försöker vi förbättra omständigheterna runt patienten med förhoppning om att hjärnan skall  läka av sig själv. Vi har idag inget läkemedel, med påvisbar klinisk effekt, som angriper de skadliga processerna i hjärnan hos patienter med traumatisk blödning, stroke eller hjärnblödning där dessa bakomliggande processer är väldigt likartade. Därför skulle ett sådant läkemedel kunna hjälpa en väldigt stor grupp patienter, inte bara de som drabbas av traumatiska skador.

Dela sidan

Engagera dig redan idag

Stöd forskningen

Ge en gåva

Starta en insamling

Starta