ADHD – myt och fakta

ADHD är en omstridd diagnos. Men vem får ADHD och vad gör man efter diagnosen? Ställs det flera diagnoser idag än tidigare, och vad betyder det? Hur yttrar sig ADHD och vad betyder det för livet? Skrivs det ut för många läkemedel och är det fler pojkar än flickor som har ADHD? Det finns fortfarande begränsad kunskap om ADHD i samhället, både vad gäller barn och vuxna med diagnosen.

Sven Bölte är professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet och föreståndare för KIND, ett kompetenscenter för forskning, utveckling och utbildning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Under de senaste 20 åren har han ägnat sig åt forskning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, i synnerhet om autismspektrumtillstånd och ADHD. På Hjärnans Dag  föreläste han om ADHD och rätade ut en del av frågetecknen runt diagnosen. Klicka på pilen i bilden här ovanför så kan du se hans föreläsning.

ADHD förekommer hos ungefär fem procent av barnen och tre till fyra procent av vuxna. ADHD beror framför allt på biologiska faktorer men miljön är avgörande för hur grav funktionsnedsättningen blir, i en miljö som tar hänsyn och anpassar sig efter den som har ADHD blir förutsättningarna mycket bättre för att individen skall klara sig bra.

Du kan läsa mer om ADHD här.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Du kan se flera av föreläsningarna från Hjärnans Dag här:

Livet börjar vid hundra – samtal med bloggerskan Dagny Carlsson

Professor Thomas Perlmann om stamcellsforskning.

Professor Miia Kivipelto om hur du håller hjärnan frisk hela livet.

Professor Agneta Nordberg om vikten av att tidigt upptäcka och diagnosticera Alzheimers sjukdom.

Professor Fredrik Ullén om den musicerande hjärnan.

Deprimerad eller bara ledsen? Lars Häggström är specialistläkare i psykiatri förklarar skillnaderna.

Nils Simonson, hjärnkirurgen som lagt skalpellen på hyllan talar om den formbara hjärnan.

 

 

Relaterat

Ett kollage där en pojke i svartvitt skriker samtidigt som det flyter bollar runt hans huvud.

NPF-dagen – allas rätt att vara olika

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är starkt kopplade till hur hjärnan arbetar och fungerar och NPF-dagen den 15 mars har instiftats för att uppmärksamma allas rätt till att vara olika.

En leende pojke och hans leende mamma.

“Mitt liv som mamma till en son med ADHD och Aspergers syndrom har gjort mig både stark och svag”

Casper har ADHD och Aspergers syndrom. Här berättar hans mamma Cicci Meijer om vägen till diagnos och hur livet ställdes på sin spets. 

Peters dotter Lovisa har ADHD.

Att vara förälder till ett barn med en NPF-diagnos

Friends och Hjärnfondens satsning Hej Hyper, ska öka kunskapen om barn med NPF-diagnoser och vad de behöver i skolan. I de här filmerna berättar Pernilla, Jenny, Peter och Jimmie om hur det är att ha ett barn som har Aspergers syndrom, ADHD eller autism.

ADHD från vaggan till graven

Henrik Larsson från Örebro universitet får medel från Hjärnfonden för att ta reda på om barn med adhd löper större risk att utveckla andra sjukdomar i vuxen ålder. Med hjälp av världens största tvillingregister kommer data visa om det finns kopplingar mellan adhd och utvecklandet av åldrandets sjukdomar.

Fördel med ADHD! – en föreläsning av Anders Hansen

Det finns många myter och åsikter om adhd. Men det talas inte så mycket om de positiva aspekter som kommer med diagnosen adhd och hur man kan använda diagnosen till en fördel? Här ger överläkare Anders Hansen sina bästa tips på hur du kan vända en adhd-diagnos till något positivt och dra nytta av den, både i skolan och på arbetsplatsen.

”Barnens kunskap och erfarenheter måste ställas i centrum”

Lena Dahlenborg, vars son har ADD och autism, är en av de föräldrar som deltog i vår manifestation för att uppmärksamma den svåra skolsituation som många barn med ADHD, ADD, autism och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har.
– Jag deltog i marschen eftersom jag tycker att det är viktigt att uppmärksamma npf-barns skolsituation, säger hon.