Enkelt blodprov ska hitta ungdomar som ligger i riskzonen för psykisk ohälsa
– Det finns ett stort behov hos ungdomar att vända sig till barn – och ungdomspsykiatrin men sjukvården har stora problem med att diagnosticera och behandla alla unga som söker vård, säger Helgi Schiöth, professor i farmakologi vid Uppsala universitet.
Han är en av de som tack vare alla givare fått ett forskningsbidrag i år. Hans forskning går ut på att hitta biomarkörer i blod som kan förutsäga vilka ungdomar som ligger i riskzonen för att utveckla psykisk sjukdom. Förhoppningen är att kunna ställa diagnos tidigare och att följa upp hur patienterna svarar på behandling.
– Vi genomför bland annat en populationsbaserad långtidsstudie på 800 friska 14-16 åringar. Vi tar blodprov och med hjälp av formulär som används inom psykiatrin utvärderar vi och bedömer deras risk för att utveckla psykisk ohälsa. I blodet mäter vi nivåerna av vissa sk mikroRNA som har betydelse för genreglering.
Dålig sömn ökar risken för psykisk ohälsa
Forskarna kommer också att titta på ungdomarnas sociala förhållanden, hur de använder sociala medier och deras sömnvanor. Det är väldokumenterat att dålig sömn kan vara ingångsport till psykisk ohälsa så det är ett område av speciellt intresse.
-Vi vill ta reda på vad som orsakar psykisk sjukdom och det är en anledning till att vi letar efter biomarkörer hos ungdomar, säger Helgi Schiöth.
Det är få forskningsstudier inom psykisk ohälsa där man fokuserat så mycket på att hitta något att mäta i blodet. Preliminära resultat tyder på att det finns flera olika mikroRNA som är kopplande till olika psykiska tillstånd, bland annat depression.
– För att göra den här typen av studier krävs det kunskap i psykiatri, molekylärbiologi och bioinformatik. Vi har bra nätverk inom psykiatrin och vi har genetiker, psykologer och läkare som jobbar i vår grupp och det gör att vi har den kompetens som behövs.
I framtiden hoppas Helgi Schiöth att det ska gå att utveckla ett enkelt och billigt test som kan användas inom vården och som kan visa i vilket stadium patienten befinner sig i och vilken risk de har för att utveckla en svår psykisk sjukdom.
