Med "organs on a chip" hoppas man kunna rädda många försöksdjur i framtiden. Foto: Wyss Institute at Harvard University

Hjärnan på ett chip

Linköpingsforskaren Anna Herland skapar konstgjorda modeller av den mänskliga hjärnan i ett chip lika stort som en USB-sticka. Hjärnmodellerna kan användas i forskning om hjärntumör, Alzheimers och Parkinsons sjukdom och kan komma att ersätta många djurförsök i framtiden.

Medicinsk forskning har en lång historia av djurförsök bakom sig och de har spelat en stor roll för alla de medicinska genombrott som gör att vi lyckats bota svåra sjukdomar och infektioner. Men tekniken går framåt och forskarvärlden har börjat se sig om efter alternativ.

Så här ser Anna Herlands hjärna på chip ut.

Så här ser Anna Herlands hjärna på chip ut.

Anna Herland och hennes forskargrupp vid Linköpings universitet har gett sig på det svåraste organet av alla att återskapa artificiellt. Hjärnan. Den mänskliga hjärnan är väldigt komplex och har ett mycket tätt och avancerat nät av blodkärl som skyddar de känsliga nervcellerna från farliga ämnen samtidigt som den tillåter transport av utvalda molekyler mellan blodet och hjärnan. Den kallas för blodhjärnbarriären och är en utmaning för läkemedelsforskningen då den helt avgör vilka molekyler som tillåts passera in till hjärnan. Anna Herlands ”hjärna på chip” har små kanaler i sig som liknar blodhjärnbarriären och kan därför användas för forskning om hur läkemedel och andra substanser påverkar hjärnan.

Med hjärna på chip kan man skapa en miljö som är mer lik människokroppen än när mänskliga celler odlas i ett labb eller när forskarna använder olika djurförsök. Genom mikroflödeskanalerna i chippet kan organspecifika celler dessutom stå i direkt kontakt med blodkärlsceller och man kan kontrollera vilka ämnen som tillåts passera vilket ger en mer kroppslik miljö så att cellerna behåller sin funktion längre.

Källa: Swetox konferens, Stockholm den 17 oktober 2017 

Dela sidan

Engagera dig redan idag

Stöd forskningen

Ge en gåva

Starta en insamling

Starta