Vad är stress och vad händer i kroppen när vi stressar?

Stress är en del av vår vardag – alla blir stressade någon gång. Det händer när vi är i situationer som kräver något extra och kroppen behöver mobilisera kraft och energi. Energimobilisering är något friskt och helt normalt i sådana situationer. Men det uppstår problem och kroppen och hjärnan kan ta skada om vi stressar utan vila och återhämtning under lång tid.

När vi ställs inför en utmaning, det kan gälla såväl jobbet som privat, kan stress göra att vi fokuserar och presterar bättre. Den är med andra ord nödvändig för att vi ska kunna göra det där lilla extra. Men om stressen pågår länge kan kroppen ta skada. Därför är det viktigt med återhämtning och vila. Stress påverkar många delar av kroppen och kan visa sig på olika sätt för olika personer. Det är också personligt vad som stressar oss, det som gör dig stressad kanske inte påverkar din kollega alls och vice versa.

Olika upplevelser av stress

Olika saker kan uppfattas som stressande, en dead-line på jobbet, att hinna till dagis i tid, att jäkta till ett möte, problem med sin chef eller kollega, att inte ha ett arbete, dålig ekonomi eller oron för en åldrad förälder är situationer som många av oss upplever som stressande.

Generellt kan sägas att många upplever stress när de har för mycket att göra på jobbet, privat eller i skolan. Det kan också finnas för många sociala krav och förväntningar som vi har svårt att leva upp till. För många krävande uppgifter, när det oförutsägbara och okontrollerade inträffar som vi saknar kontroll över eller när vi upplever tillvaron meningslös – är också vanliga stressfaktorer.

Stress en överlevnadsinstinkt

Reaktionen på stress handlar om att mobilisera energi i situationer då kroppen kräver mer bränsle. Stressreaktionen har gjort att vi överlevt i tusentals år. Förr i tiden hjälpte den oss framför allt i situationer som krävde fysisk aktivitet som svar på en hotfull situation. Hjärnan och kroppen ställde in sig på att kämpa emot hotet eller fly ifrån det och stressreaktionen brukar kallas kamp- flyktreaktionen. Kroppen reagerar på samma sätt i dag trots att vi sällan behöver mobilisera fysiska krafter för att hantera stress.

När vi inte kan kämpa eller fly

Ett annat sätt att reagera på stress är att ”spela död”. Det programmet sätts i gång när hjärnan bedömer att faran är så stor att varken flykt eller kamp kommer att hjälpa. Det är det parasympatiska nervsystemet som aktiveras och drar ner på energin. Det leder till trötthet, yrsel, muskelsvaghet, låg puls, lågt blodtryck, en svimningskänsla och symtom från magen. De flesta vill isolera sig, försvinna och begränsa sina sociala kontakter. Vi känner en stor trötthet, blir handlingsförlamade och kan känna oss nedstämda och deprimerade.

Det här händer i kroppen när vi stressar…

När hjärnan tolkar en situation som hotfull larmas det sympatiska nervsystemet blixtsnabbt. Det sympatiska nervsystemet är en del av det autonoma nervsystemet som styr andningen, blodtryck och puls, sådant som vi inte kan påverka med vår vilja.

Olika stresshormoner som kortisol, noradrenalin och adrenalin utsöndras från binjuren och skickas ut i blodet. De har till uppgift att se till att puls och blodtryck höjs och att det finns tillräckligt med socker och energi till musklerna och hjärnan för kamp-flyktreaktionen. Vi blir mindre känsliga för smärta och blodet koagulerar fortare.  Blodflödet dirigeras om så att musklerna och hjärnan får mer blod medan matsmältningen, huden och andra organ som inte behövs för kampen på liv och död får mindre.

…och det här händer i hjärnan

Kronisk stress leder till förändringar i hjärnan. I vår hjärna finns runt 100 miljarder nervceller som är sammankopplade i stora nätverk. Nervcellernas uppgift är att ta emot, bearbeta och skicka iväg signaler. För att hjärnan skall fungera krävs att kommunikationen mellan nervcellerna fungerar bra. I studier på djur har forskare visat att förbindelserna mellan nervceller dras tillbaka vid kronisk stress vilket leder till att kommunikationen försämras.

Kronisk stress leder även till andra mätbara förändringar i hjärnan som kan förklara de kognitiva problem som den som är utmattad upplever. Med hjälp av modern avbildningsteknik har forskarna visat att personer med utmattningssyndrom har en förtunnad hjärnbark i ett visst område i pannloben. Pannloben är viktig för vår koncentrationsförmåga, vår förmåga att organisera och planera det vi ska göra. Information kan lagras i pannloben under kortare tid, till exempel när man ska komma ihåg en inköpslista.

Med samma teknik har forskarna visat att ett annat område i hjärnan, amygdala, i stället är förstorat hos utmattade. Amygdala styr hur vi reagerar på förändringar i omvärlden. Vid stressfyllda situationer är det amygdala som aktiverar kroppens sympatiska nervsystem och gör oss redo för kamp eller flykt.

Långvarig stress kan leda till en hjärnskada

Förändringarna i hjärnans struktur vid långvarig kronisk stress kan förklara varför det tar så lång tid att återhämta sig för utmattade. Nya förbindelser mellan nervceller måste skapas igen och det tar tid. Förändringarna kan fortfarande finnas kvar ett år efter insjuknandet men det kan också få ännu större och långvariga effekter.

Återhämtning och vila viktigt

Gaspådraget i kroppen vid en stressreaktion är gjort för att aktiveras under en kort stund. Därefter behöver kroppen vila och återhämta sig för att andra viktiga kroppsliga funktioner ska få utrymme. Det är inget fel med denna fantastiska kraftmobilisering om vi lyckas röja undan hotet eller skaffa oss de resurser vi behöver för att så småningom återgå till ett balanserat läge. Vi klarar av perioder av stress utan att ta skada. Skadligt blir det om stresspådraget pågår länge utan tid för återhämtning, vila och sömn.

Dela sidan

Engagera dig redan idag

Stöd forskningen

Ge en gåva

Starta en insamling

Starta