Hjärnfonden
Ge en gåva

Sedan Hjärnfonden grundades 1994 har hundratals hjärnforskare fått stöd och Hjärnfonden har kunnat bidra till att Sverige ligger i framkant, både kliniskt och experimentellt.

”Även för framgångsrika hjärnforskare är det en ständig kamp om pengar”

Lars Olson är professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare. Han har även varit ledamot i Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet. Han, om någon, vet hur stor skillnad hjärnforskning kan göra – och samtidigt hur stor bristen på resurser är. Läs hans ord om spännande framsteg och varför ditt stöd behövs.

Lars Olsson är professor i neurobiologi på Karolinska Institutet och ledamot i Hjärnfondens styrelse.
Lars Olsson är professor i neurobiologi på Karolinska Institutet och ledamot i Hjärnfondens styrelse.

Sedan en god vän blev förlamad efter en dykolycka har jag ägnat mig åt nerver och hjärnforskning. Det är över 50 år nu. Under tiden har jag sett flera stora genombrott – men också lärt mig att allt för stor del av arbetstiden går till att jaga forskningsbidrag. Åtta av de tio vanligaste anledningarna till förlorade friskår är ohälsa i hjärnan, till exempel Alzheimers sjukdom, depression och stroke. Trots det är forskningsstödet jämförelsevis litet. Det var därför som jag 1994 var med och grundade Hjärnfonden. Sedan dess har hundratals hjärnforskare fått stöd och Hjärnfonden har kunnat bidra till att Sverige ligger i framkant, både kliniskt och experimentellt. Ändå återstår mycket att göra.

Det är anledningen till att din gåva är så viktig. Vi behöver mer forskning på svåra sjukdomar – men också mer grundforskning, för att bättre förstå hur den komplexa hjärnan fungerar. Här är några exempel på mycket intressanta vägar framåt.

Stamceller. Det handlar i grund och botten om att kunna skapa precis de celler som en patient behöver. Det finns väldigt spännande forskning där man tillför nya nervceller till människor med Parkinsons sjukdom eller med ryggmärgsskador.
Transgena möss. Lite förenklat kan man säga att det numera finns försöksdjur där vi kan slå på och av, eller förändra, vilka gener vi vill. Då går det enklare att undersöka hur olika anlag påverkar till exempel Alzheimers sjukdom – och förhoppningsvis förkorta vägen till ett botemedel.
Genetik. Tack vare allt mer kraftfulla metoder för att kartlägga arvsmassa och jämföra grupper av människor kan vi hitta samband mellan sjukdomar och olika gener. I kombination med de nya möjligheterna att ”klippa och klistra” i arvsmassan är det möjligt att vi på sikt kan utrota ärftliga sjukdomar.

Det finns förstås fler lovande metoder där ute. Men framförallt finns det en lång rad duktiga forskare i behov av ekonomiskt stöd. Jag vet att de brinner för sitt arbete – som på sikt kan rädda liv och ge människor fler friska år. Varje krona som Hjärnfonden får in gör med andra ord stor skillnad, eftersom pengarna går till Sveriges bästa hjärnforskning. Mer forskning är det enda sättet att hitta nya behandlingar för Alzheimers sjukdom, depression, epilepsi, Parkinsons sjukdom, stroke och annan ohälsa i hjärnan. Därför hoppas jag på ditt stöd.

Lars Olson
Professor i neurobiologi
och ledamot i Hjärnfondens styrelse

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

En närbild på en kvinna som tittar in i ett mikroskop.

Hjärnfonden utlyser nytt bidrag till postdoktorala anställningar

Under våren 2024 utlyser Hjärnfonden ett nytt stöd till postdoktorala forskare. Bidraget till en postdoktoral anställning kan sökas av nydisputerade forskare inom hela neuroområdet.
Peter Andersen, professor och överläkare vid Umeås universitet.

Forskningsgenombrott: Ny genterapi bromsar ALS

Forskare vid Umeå universitet har uppnått ett genombrott inom ALS-forskningen genom att använda en ny genterapimedicin som bromsar sjukdomsförloppet hos en patient med en aggressiv form av ALS. Efter fyra år med behandlingen kan patienten fortfarande utföra vardagliga aktiviteter och leva ett socialt aktivt liv. Hjärnfonden har spelat en viktig roll för genombrottet.
En bild på Angela och hennes mamma Inger som drabbades av stroke.

Inger drabbades av stroke flera gånger

En stroke kan orsakas av en blodpropp i hjärnan eller av en hjärnblödning. Under livets gång drabbades Inger Engström av båda varianterna – den sista gången återhämtade hon sig aldrig. Här berättar dottern Angela om Ingers sjukdomstid.
Porträtt på hjärnforskaren Anna Falk som forskar på stroke.

Målet är att kunna reparera strokeskador i hjärnan

Det unika med stamceller är att de kan förvandla sig till olika typer av specialiserade celler. Därför vill professor Anna Falk utveckla en stamcellsbehandling för strokedrabbade. Här berättar hon mer om sitt banbrytande arbete och forskargruppens behov av resurser.
En bild på Caroline Attalides pratandes på kontoret – hon jobbar med egna insamlingar på Hjärnfonden.

Därför ska du starta en egen insamling

När du startar en egen insamling för Hjärnfonden bidrar du till forskningen om sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Du väljer själv till vilken diagnos dina pengar ska gå. Hittills har de egna insamlingarna samlat in över 33 miljoner kronor till hjärnforskningen.
En närbild på en forskare med handskar som jobbar med prover.

Ny forskning: Så utvecklas MS

Multipel skleros, MS, kännetecknas av inflammationshärdar i centrala nervsystemet. Nu har forskare kunnat visa på cellnivå hur inflammationshärdarna utvecklas. Studien är finansierad av Hjärnfonden.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta