Sedan Hjärnfonden grundades 1994 har hundratals hjärnforskare fått stöd och Hjärnfonden har kunnat bidra till att Sverige ligger i framkant, både kliniskt och experimentellt.

”Även för framgångsrika hjärnforskare är det en ständig kamp om pengar”

Lars Olson är professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare. Han har även varit ledamot i Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet. Han, om någon, vet hur stor skillnad hjärnforskning kan göra – och samtidigt hur stor bristen på resurser är. Läs hans ord om spännande framsteg och varför ditt stöd behövs.

Lars Olsson är professor i neurobiologi på Karolinska Institutet och ledamot i Hjärnfondens styrelse.

Lars Olsson är professor i neurobiologi på Karolinska Institutet och ledamot i Hjärnfondens styrelse.

Sedan en god vän blev förlamad efter en dykolycka har jag ägnat mig åt nerver och hjärnforskning. Det är över 50 år nu. Under tiden har jag sett flera stora genombrott – men också lärt mig att allt för stor del av arbetstiden går till att jaga forskningsbidrag. Åtta av de tio vanligaste anledningarna till förlorade friskår är ohälsa i hjärnan, till exempel Alzheimers sjukdom, depression och stroke. Trots det är forskningsstödet jämförelsevis litet. Det var därför som jag 1994 var med och grundade Hjärnfonden. Sedan dess har hundratals hjärnforskare fått stöd och Hjärnfonden har kunnat bidra till att Sverige ligger i framkant, både kliniskt och experimentellt. Ändå återstår mycket att göra.

Det är anledningen till att din gåva är så viktig. Vi behöver mer forskning på svåra sjukdomar – men också mer grundforskning, för att bättre förstå hur den komplexa hjärnan fungerar. Här är några exempel på mycket intressanta vägar framåt.

Stamceller. Det handlar i grund och botten om att kunna skapa precis de celler som en patient behöver. Det finns väldigt spännande forskning där man tillför nya nervceller till människor med Parkinsons sjukdom eller med ryggmärgsskador.
Transgena möss. Lite förenklat kan man säga att det numera finns försöksdjur där vi kan slå på och av, eller förändra, vilka gener vi vill. Då går det enklare att undersöka hur olika anlag påverkar till exempel Alzheimers sjukdom – och förhoppningsvis förkorta vägen till ett botemedel.
Genetik. Tack vare allt mer kraftfulla metoder för att kartlägga arvsmassa och jämföra grupper av människor kan vi hitta samband mellan sjukdomar och olika gener. I kombination med de nya möjligheterna att ”klippa och klistra” i arvsmassan är det möjligt att vi på sikt kan utrota ärftliga sjukdomar.

Det finns förstås fler lovande metoder där ute. Men framförallt finns det en lång rad duktiga forskare i behov av ekonomiskt stöd. Jag vet att de brinner för sitt arbete – som på sikt kan rädda liv och ge människor fler friska år. Varje krona som Hjärnfonden får in gör med andra ord stor skillnad, eftersom pengarna går till Sveriges bästa hjärnforskning. Mer forskning är det enda sättet att hitta nya behandlingar för Alzheimers sjukdom, depression, epilepsi, Parkinsons sjukdom, stroke och annan ohälsa i hjärnan. Därför hoppas jag på ditt stöd.

Lars Olson
Professor i neurobiologi
och ledamot i Hjärnfondens styrelse

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

  • kr

Dela sidan

Engagera dig redan idag

Stöd forskningen

Ge en gåva

Starta en insamling

Starta