I Sverige har 60 000 personer epilepsi. Epilepsi beror på att vissa nervceller i hjärnan är överaktiva.

Ett steg på vägen mot behandling av svår epilepsi

Ungefär trettio procent av de patienter som har epilepsi får ingen hjälp av existerande läkemedel. Merab Kokaia är professor på Lunds universitet och vill behandla sjukdomen med genterapi. De första studierna på människor kan komma redan om tre till fem år, tror han.

-Epilepsi är en sjukdom som drabbar många och det saknas botemedel idag. Den behandling som finns angriper bara symptomen och ger dessutom biverkningar. Trettio procent av de som får medicin fortsätter att få okontrollerade kramper. Det finns ett stort behov av att ta fram nya behandlingsmetoder, säger Merab Kokaia.

Merhab Kokaia, professor på Lunds universitet forskar om epilepsi.

Merhab Kokaia, professor på Lunds universitet forskar om epilepsi.

I Sverige finns det 60 000 personer som har epilepsi, i hela världen 60 miljoner.  Det är en kronisk sjukdom och epileptiska anfall kan förekomma på olika sätt. Vissa individer får kanske ett par anfall under hela året medan andra kan få flera anfall per dag. Vid svår epilepsi kan kirurgi vara ett alternativ. Då tar man bort den del av hjärnan som framkallar kramperna men det är aktuellt för väldigt få patienter.

Störningar i aktiviteten hos hjärnans nervceller utlöser anfallen som ofta börjar i ett område av hjärnan och sedan sprids till resten av hjärnan. Det är en komplex sjukdom som kan ha flera orsaker.  Det kan vara genetiska faktorer, hjärnskador, hjärntumörer och infektioner som ligger bakom sjukdomen.  Stroke är också en vanlig orsak som kan rubba balansen i nervcellerna och ge epilepsi.

-I vår forskning vill vi dels ta reda på mer om patologiska mekanismer ligger bakom sjukdomen och dels utveckla nya sätt att angripa den, säger Merab Kokaia.

 

Genterapi ska minska nervcellernas retbarhet 

Hans forskningsgrupp utvecklar genterapi som ett sätt att behandla sjukdomen. Då för man in gener för en signalsubstans (neuropeptid Y) och dess receptor till den del av hjärnan där epilepsianfallet startar. Neuropeptid Y minskar nervcellernas retbarhet och gör att tröskeln för ett anfall höjs.

För att få in generna i hjärnan använder man sig av ett virus som fungerar som en transportör av generna. Viruset är i sig ofarligt och kan inte föröka sig men tar sig in i nervcellerna som nu får neuropeptid Y och receptorn. Det finns flera fördelar med metoden.  Det är bara den del av hjärnan som utlöser anfallen som behandlas vilket potentiellt ger mindre biverkningar och behandlingen behöver bara göras en gång och innebär att sjukdomen botas.

Tidigare har forskarna prövat metoden på försöksdjur och där var den väldigt effektiv mot spontana epileptiska anfall.

Alternativ till kirurgi

-Samma teknologi har använts på människa i USA, då i syfte att behandla Parkinsons sjukdom och metoden i sig fungerade bra utan biverkningar och var relativt säker.  Det har inte varit några komplikationer hos de personer som fick viruset. Nu vill vi använda metoden på epilepsipatienter och utvecklingsarbetet pågår för fullt. Jag kan tänka mig att vi kan göra de första studierna på människa om tre till fem år.

Forskarna vill göra de första studierna på patienter som redan valts ut för kirurgisk behandling. Om behandlingen är framgångsrik kan andra också komma i fråga i framtiden. Mest nytta kan behandlingen komma att ha för patienter där anfallen börjar i områden där en operation kan skada talförmågan eller andra viktiga funktioner.

Här kan du läsa mer om epilepsi.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

  • kr

Dela sidan

Engagera dig redan idag

Stöd forskningen

Ge en gåva

Starta en insamling

Starta