Afasi är relativt vanlig hos personer som insjuknar i stroke och kan även uppstå genom traumatisk hjärnskada, tumör eller infektion i hjärnan och vid demenssjukdomar.
Afasi ska skiljas från talrubbningar som dysartri, det vill säga otydligt tal vid förlamning av talmuskulaturen. Oftast är det skador i vänster hemisfär som ger upphov till afasi. Senare tiders forskning har visat att även skador i höger hemisfär påverkar språkförmågan och i viss mån hörförståelsen.
Ny forskning har visat att patienter med afasi som får datorbaserat skrivstöd lättare får kan träna upp skrivförmågan. Afasiforskningen studerar hur hjärnskador ger språkliga symtom. De teorier som under senare tid kanske haft den största attraktionsförmågan är teorier som främst varit inriktade på språkets ljudstruktur eller dess grammatiska struktur.
SYMPTOM
Afasi ser mycket olika ut från patient till patient. Gemensamt är att språkfunktioner är drabbade. Vanliga afasisymtom är:
-
Automatiskt tal - strängar av tal som förekommer ofta och har "fastnat".
-
Verbal Amnesi - man glömmer bort ord.
-
Anomi - nedsatt förmåga att benämna ting.
-
Perseveration - man upprepar sig. En annan typ av perseveration är när man fastnar i ett ljud rent motoriskt.
-
Ekolali - tvångsmässiga upprepning av vad någon annan har sagt.
-
Parafasier - ett ljud eller ett ord byts ut mot något annat ljud respektive ord.
-
Neologismer - när man ska använda ett ord så säger man istället ett ord som för andra är helt oförståeligt.
-
Agrammatism/dysgrammatism - man använder sig inte av korrekt ordföljd och talet saknar grammatiska småord och böjningar.
-
Dysprosodi - avvikande betoningar, satsmelodi och talrytm.
-
Mutism - stumhet, man får inte fram någonting alls som liknar ett språk.
BEHANDLING
Hur stor skadan i hjärnan är och vart skadan sitter avgör förmågan till förbättring. Återhämtningen beror också på patientens möjligheter att ta till sig rehabiliteringen. Logopeden undersöker både den språkliga förmågan och personens möjligheter att göra sig förstådd. Åtgärder innefattar rådgivning och träning av de språkliga funktionerna.
Visste du att...
-
Varje år drabbas cirka 12 000 personer i vårt land av afasi. Av dessa är cirka 35 procent, eller drygt 4000 personer, i yrkesverksam ålder.
-
Intellektet är ofta helt normalt trots att man inte kan uttrycka sina tankar i tal och skrift.