Ring in din gåva 020-523 523 | Ge en gåva direkt
MENY
Ge en gåva
Dela

Afasi, symptom & behandling


Afasi är en störning i hjärnan som försvårar förmågan att genom språk eller skrift kommunicera med omvärlden. Afasi är relativt vanlig hos personer som insjuknar i stroke och kan även uppstå genom traumatisk hjärnskada, tumör eller infektion i hjärnan och vid demenssjukdomar. 

 Afasi ska skiljas från talrubbningar som dysartri, det vill säga otydligt tal vid förlamning av talmuskulaturen. Oftast är det skador i vänster hjärnhalva som ger upphov till afasi. Senare tiders forskning har visat att även skador i höger hjärnhalva påverkar språkförmågan och i viss mån hörförståelsen.

Ny forskning har visat att patienter med afasi som får datorbaserat skrivstöd lättare får kan träna upp skrivförmågan. Afasiforskningen studerar hur hjärnskador ger språkliga symtom. De teorier som under senare tid kanske haft den största attraktionsförmågan är teorier som främst varit inriktade på språkets ljudstruktur eller dess grammatiska struktur.

Afasi - Symptom

Afasi ser mycket olika ut från patient till patient. Gemensamt är att språkfunktioner är drabbade. Vanliga afasisymtom är:

  • Automatiskt tal - strängar av tal som förekommer ofta och har "fastnat".
  • Verbal Amnesi - man glömmer bort ord.
  • Anomi - nedsatt förmåga att benämna ting.
  • Perseveration - man upprepar sig. En annan typ av perseveration är när man fastnar i ett ljud rent motoriskt.
  • Ekolali - tvångsmässiga upprepning av vad någon annan har sagt.
  • Parafasier - ett ljud eller ett ord byts ut mot något annat ljud respektive ord.
  • Neologismer - när man ska använda ett ord så säger man istället ett ord som för andra är helt oförståeligt.
  • Agrammatism/dysgrammatism - man använder sig inte av korrekt ordföljd och talet saknar grammatiska småord och böjningar.
  • Dysprosodi - avvikande betoningar, satsmelodi och talrytm.
  • Mutism - stumhet, man får inte fram någonting alls som liknar ett språk.

Behandling av afasi

Hur stor skadan i hjärnan är och vart skadan sitter avgör förmågan till förbättring. Återhämtningen beror också på patientens möjligheter att ta till sig rehabiliteringen. Logopeden undersöker både den språkliga förmågan och personens möjligheter att göra sig förstådd. Åtgärder innefattar rådgivning och träning av de språkliga funktionerna.

Afasi hos barn

Även barn och ungdomar kan få afasi efter en förvärvad hjärnskada på grund av framför allt fall, våld, trafik- och idrottsolyckor men också på grund av medfödda kärlmissbildningar.  Det är väl känt att vänster tinninglob är viktig för tal och språk men vid språkligt komplicerade uppgifter krävs dubbelsidig aktivitet i hjärnan. Både vänster och höger hjärnhalva är då nödvändiga. Pannloben har speciellt betydelse för grundläggande funktioner som planering och strukturering och nackloben för synen.

Afasi är vanligt efter svåra skador. Barnen kan vara helt tysta förutom att de avger en del ljud vid smärta. På detta stadium är det svårt att avgöra hur mycket de förstår men principen bör alltid vara att de faktiskt har förståelse och att man därför aldrig talar om barnen i deras närvaro. Det tysta stadiet kan vara i dagar, veckor, i undantagsfall ett år men praktiskt taget alla kommer igång med sitt tal så småningom. Alla försök till kommunikation ska uppmuntras! Bilder bör användas, kanske en enkel pratapparat, eventuellt tecken – allt det som brukas kallas alternativ kommunikation.

Det är vanligt att problem med att hitta ord kvarstår som rest av afasin. Det är då viktigt att alla i barnets omgivning är uppmärksamma på detta och kan förklara för barnets kompisar. Annars kan det lätt bli betydande störningar i det sociala samspelet. Det går ju långsammare än tidigare att tala när man inte hittar rätt ord i rätt ögonblick!

Språklig träning ges hos logopeder. I förskola och skola är det viktigt med specialpedagogiskt stöd. Förbättringar sker över lång tid – under flera år! Familjen har den allra största betydelse för prognosen. Det är således viktigt att ge omfattande råd och stöd till anhöriga.

Visste du att...

  • Varje år drabbas cirka 12 000 personer i vårt land av afasi. Av dessa är cirka 35 procent, eller drygt 4000 personer, i yrkesverksam ålder.
  • Intellektet är ofta helt normalt trots att man inte kan uttrycka sina tankar i tal och skrift.


Läs mer:

Afasiförbundet i Sverige>>
 

Ge en gåva till stöd för forskning av Afasi

Forskningen om hjärnan är en förutsättning för att vi ska få fram nya effektiva behandlingar.
Med din gåva kan vi tillsammans jobba för att forskning kring Afasi går framåt.

Gå vidare till gåvosidorna >>>


Ge en gåva

Vi har inga statliga medel och är därför helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag.

Behoven är stora och ditt bidrag är ett viktigt stöd.

Ge din gåva som:
Privatperson Företag

Bristen på forskningsmedel utgör idag det absolut största hindret för svenska forskare. Idag finns det forskare som tvingas ägna merparten av sin tid åt att skriva ansökningar och söka pengar istället för att göra det de är bäst på: att forska.

Professor Lars Olson
Ordförande Hjärnfonden