Vetenskapliga nämnden samlad i maj 2016 för att bedöma årets ansökningar för forskningsanslag. Alla ledamöter är dock inte med på bilden.

Vetenskapliga nämnden

De forskare som får stöd i form av forskningsbidrag och stipendium från Hjärnfonden representerar alla typer av hjärnforskning och finns i alla delar av Sverige. De har blivit bedömda av vår vetenskapliga nämnd bestående av 23 av Sveriges främsta forskare inom neurovetenskapen genom så kallad kollegial bedömning (peer review). Hjärnfondens vetenskapliga nämnd representerar de sex större medicinska fakulteterna runtom i landet och gör en egen, noggrann och sakkunnig, oberoende och kollegial granskning och bedömning av det forskningsprojekt som ansökan gäller. Den ämnesmässiga spridningen inom neurovetenskap är stor, både klinisk forskning och grundforskning finns representerad. Genom sitt stora antal och med både bred och lång erfarenhet är de den mest kompetenta grupp av experter som går att samla. Hjärnfondens styrelse eller tjänstemän påverkar inte bedömningen.

Nämndens uppgift är att granska alla ansökningar och tilldela de allra bästa forskarna inom sitt område Hjärnfondens årliga stipendier och forskningsbidrag. Projekt med nytänkande och originalitet premieras.

Vad gör den vetenskapliga nämnden?

Till Hjärnfonden inkommer varje år hundratals forskningsansökningar. Den allra största andelen av dessa omfattar mycket lovande och intressant forskning. Den vetenskapliga nämndens uppgift är att granska alla ansökningar och välja ut de projekt som har bäst förutsättningar att skapa ny viktig kunskap. Den vetenskapliga nämnden fungerar också som en garanti för att givarna ska kunna känna sig säkra på att deras gåvor verkligen hamnar där de gör som mest nytta. Vetenskapliga nämnden bedömer samtliga ansökningar i fri nationell konkurrens och har möjlighet att utnyttja internationella expertutlåtanden. Alla bedömningar följer strikta etiska krav och undviker noga jävs- och intressekonflikter.

Vetenskapliga nämndens arbetssätt

Vetenskapliga nämnden är indelad i tre beredningsgrupper med var sin ordförande. För närvarande ingår sex till sju ledamöter i respektive grupp. Dessa väljs för att få ökad kompetens inom vissa områden i respektive grupp. Samtidigt görs grupperna så breda att de kan hantera ansökningar där till exempel jäv skulle kunna föreligga i en annan beredningsgrupp. Bedömning av ansökan som initierats av en ledamot behandlas av en beredningsgrupp där ledamoten inte ingår. Alla ledamöter får dock samtliga ansökningar för att få en helhetsbild.

Hjärnfonden kan i särskilda fall konsultera externa forskare i Sverige eller internationellt för att bedömningen av en viss ansökan ska göras så korrekt och rättvis som möjligt.

Mandatperiod

Hjärnfonden arbetar för att säkerställa att Vetenskapliga nämnden har en bred kompetens inom neuroområdet samtidigt som nämnden skall vara representativ ur ett geografiskt perspektiv. De sex större medicinska fakulteterna i landet finns representerade, med en god ämnesmässig spridning. Därför utses ledamöter bland professorer inom området neurovetenskap vid de medicinska fakulteterna vid Sveriges universitet. Vissa ledamöter har tidigare varit professorer vid någon av dessa fakulteter och deras fortsatta medverkan säkrar ett nordiskt perspektiv i Hjärnfondens arbete.

Ledamöterna har en bestämd mandatperiod på tre år. För att inte alla ledamöters mandatperiod skall utgå samma år används en rotering vilket innebär att en tredjedel av nämnden prövas varje år. Ledamöterna kan väljas om efter mandatperiodens slut. Hjärnfondens styrelse utser ledamöterna i Vetenskapliga nämnden.

Bedömningskriterier

Resultaten från beredningsgruppernas arbete redovisas i sin helhet för samtliga i Vetenskapliga nämnden vid ordinarie mötestillfällen där också beslut om tilldelning sker. Samtliga ansökningar bedöms utifrån tre fastställda kriterier; frågeställning, metodik, kompetens/genomförbarhet.

Vad gäller vid jävsituationer?

För att jäv inte ska förekomma när Vetenskapliga nämnden granskar de ansökningar som kommer in till Hjärnfonden finns ett internt regelverk som alltid tillämpas. Alla ledamöter är skyldiga att deklarera en eventuell jävsituation i förhållande till de ansökningar hen ska granska, och därefter får vederbörande inte delta i diskussionen eller bedömningen rörande det specifika forskningsprojektet. Samma princip gäller även för ansökan från professorers tidigare doktorander samt samarbetspartners. Principen gäller även vid övriga jäv, såsom gemensamma publikationer under de senaste fem åren, släktskap, beroendeförhållanden eller liknande.

Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd 2016

Ordförande
Cecilia Lundberg, Lunds universitet

Sekreterare
Ted Ebendal, Uppsala universitet

Ledamöter
Ingrid Agartz, Karolinska institutet
Anders Blomqvist, Linköpings universitet
Bryndis Birnir, Uppsala universitet
Sandra Ceccatelli, Karolinska institutet
Mikael Elam, Göteborgs universitet
Hans Forssberg, Karolinska institutet
Gilberto Fisone, Karolinska institutet
Christina Hultman, Karolinska institutet
Anne-Liis von Knorring, Uppsala universitet
Angela Cenci Nilsson, Lunds universitet
Arne Lindgren, Lunds universitet
Dan Lindholm, Helsingfors universitet
Lars Lannfelt, Uppsala universitet
Peter Andersen, Umeå universitet
Tomas Olsson, Karolinska institutet
Milos Pekny, Göteborgs universitet
Elisabeth Ronne-Engström, Uppsala universitet 

Bo Söderpalm, Göteborgs universitet
Lou Brundin, Karolinska institutet
Lars Terenius, Karolinska institutet

Dela sidan

Engagera dig redan idag

Stöd forskningen

Ge en gåva

Starta en insamling

Starta