Tadeusz Wieloch, professor i neurovetenskap och tidigare ordförande i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd.

Forskningsframgångar

Hjärnfonden finansierar grundforskning och klinisk forskning om hjärnan genom att dela ut stipendier och anslag. Hjärnforskning är nödvändig för att kunna förebygga och bota de sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar som hjärnan drabbas av.
Din gåva är viktig för hjärnforskningen i Sverige. Här är ett urval av forskningsprojekt som Hjärnfonden stödjer.

Vad orsakar autism och Aspergers syndrom?

Sven BölteI Sverige är ca 25 000 barn och ungdomar drabbade av en autismspektrumstörning (ASS), ett paraplybegrepp som
sammanfattar autism, Aspergers syndrom och autismliknande tillstånd.

Sven Bölte är professor inom barn- och ungdomspsykiatri. Han forskar om vad som orsakar autism och Aspergers syndrom och en av de forskare som får anslag från Hjärnfonden. Han studerar så kallade diskordanta enäggstvillingar, d.v.s. tvillingpar där den ena tvillingen har ASS medan den andra är frisk. Eftersom enäggstvillingar är genetiskt mycket lika kan skillnaden mellan par där bara en tvilling har ASS vara viktiga för att kunna hitta nya diagnosmetoder och även bakgrunden till ASS. Ökade kunskaper kan förhoppningsvis bidra till att hitta nya biomarkörer för ASS och läkemedel mot sjukdomen, vilket inte finns idag.

 

 

Hur styrs känslor i hjärnan?

Fredriksson_MatsUngefär en tredjedel av alla människor drabbas någon gång i sitt liv av en ångeststörning, som ofta föregås av depressionsproblematik.

Ångest skapar ett stort individuellt lidande och innebär stora samhällskostnader. För att kunna effektivisera behandlingar och i framtiden även kanske förhindra uppkomsten av ångest och depression behöver vi mer kunskap om hur hjärnans emotionella system fungerar.

Mats Fredriksson är professor i klinisk psykiatri och forskar om ångest och depression. Hans forskning, som Hjärnfonden är med och finansierar, undersöker bland annat amygdala, en viktig kärngrupp på insidan av tinningloben och dess roll för att styra känslor. Amygdala är en viktig del i hjärnans känslonät och både amygdala i sig och dess nätverk är av stort intresse för att förstå vår känslohjärna.

 

Läkemedel för behandling av alkohol beroende

pia_steenslandAlkoholberoende är en hjärnsjukdom som i likhet med andra beroendesjukdomar är förvärvad genom livslånga förändringar av hjärnans belöningssystem. Här spelar hormonet dopamin en central roll.

Pia Steensland är docent och forskar om läkemedel för behandling av alkoholberoende. Med hjälp av Hjärnfondens anslag utvärderar hon effekten av så kallade dopamin-stabilisatorer. Ännu förstår man inte riktigt hur läkemedelssubstansen fungerar men man vet att den kan minska alkoholsuget hos alkoholberoende personer. Läkemedlet verkar genom att minska för höga eller öka för låga nivåer av dopamin i hjärnan och kan därmed teoretiskt minska både berusningseffekten och alkoholsuget och dessutom lindra abstinenssymptomen. En sådan substans skulle dessutom kunna vara effektiv vid behandling av t.ex. spelberoende, eftersom dopamin är centralt i samtliga beroendesjukdomar.

 

Nya läkemedel mot epilepsi

Fredrik Elinder2I nervcellernas yttre membran sitter jonkanaler, små selektiva hål som öppnar och stänger sig och därmed åstadkommer något som kallas för elektrisk retbarhet. När jonkanalerna är felkonstruerade kan det leda till epilepsi, en sjukdom som mellan 60 och 70 000 svenskar lider av. Epilepsi är ett samlingsnamn för flera olika typer av anfall som kan vara mer eller mindre kraftiga. Jonkanalerna är måltavlor för läkemedel mot epilepsi, en behandling som idag inte fungerar för alla patienter.

Fredrik Elinder är professor i molekylär neurobiologi och forskar om nya läkemedel mot epilepsi. I en studie som Hjärnfonden är med och finansierar tittar han på nya substanser som kan öppna andra sorters jonkanaler än de som vanligen blockeras med epilepsiläkemedel. Bland barn, som utgör 10 000 av epilepsipatienterna, finns en stor grupp som idag inte blir hjälpta av konventionella läkemedel. Förhoppningen är att de nya substanserna kan minska den elektriska retbarheten i hjärnan och därmed behandla epilepsi bättre i framtiden.

 

 

Stort steg framåt för ALS-forskningen

Peter AndersénVarje år insjuknar drygt 220 personer i Sverige i den förlamande sjukdomen Amyotrofisk lateral skleros (ALS). ALS är en gemensam beteckning för en grupp sjukdomar som angriper och bryter ner nervceller i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen vilket leder till att musklerna förtvinar och den drabbade förlamas. Förloppet är progressivt, sjukdomen oftast dödlig och än så länge finns inget botemedel. Den grymma ironin är att inga sinnesfunktioner påverkas. Den drabbade är alltså helt medveten om allt som händer under hela sjukdomsförloppet – och att inget botemedel finns.

Peter Andersén är professor i neurologi vid Umeå universitet. Peter och han kollegor vid Umeå universitet forskar om ALS och har tack vare de pengar Hjärnfonden samlade in via Ice Bucket Challange fått 3 miljoner kronor till sin forskning. Pengarna gör att Sverige kan delta i Project MinE – världens största forskningsprojekt om ALS – där man ska analysera DNA från 15 000 ALS-patienter. Målet med projektet är att kunna förebygga uppkomsten av ALS hos personer som bär på anlag för sjukdomen. Något så omfattande har aldrig tidigare gjorts och det är ett stort steg mot att hitta orsakerna bakom ALS.

 

Genombrott inom strokeforskningen

Wieloch Tadeusz_004Stroke (även kallat slaganfall) är ett samlingsnamn på de symptom som uppstår när hjärnans nervvävnad skadas på grund av hämmad syretillförsel – antingen för att en blodpropp bildats i något av hjärnans blodkärl (hjärninfarkt) eller för att ett blodkärl i hjärnan brustit (hjärnblödning).

En propp i hjärnan behandlas ofta med så kallad trombolys, ett propplösande läkemedel. Stora blodproppar kan dessutom behandlas med en teknik som kallas korkskrivsmetoden. Det är en relativt ny metod som innebär att en tunn vajer förs in i ljumsken och upp i hjärnan, där proppen dras ut. Blödningar i hjärnan kräver ofta operation, speciellt om blödningen ligger under hjärnhinnan.

Tadeusz Wieloch är professor i neurovetenskap vid Lunds universitet och forskar om stroke. I sin forskargrupp studerar han hur hjärnan kan återfå sin funktion efter en stroke. Därefter bör man kunna utveckla läkemedel för att förstärka nervcellskontakterna och stimulera hjärnan till att bilda nya.

Tadeusz Wieloch har vid flera tillfällen erhållit forskningsanslag från Hjärnfonden. De har enligt honom själv varit helt avgörande för framgången i hans projekt.

Vaccin mot Alzheimers sjukdom på väg?

Lars LannfeltI takt med att 40-talisterna blir gamla väntas antalet demenssjuka öka kraftigt. Och om 50 år spås antalet Alzheimerpatienter ha ökat med 70 procent. Vid Alzheimers sjukdom förtvinar nervcellerna i hjärnan. Sjukdomen kännetecknas av onormala proteininlagringar i hjärnan. Dessa kallas för amyloida plack och består av långa trådar av proteinet beta-amyloid, som kallas för fibriller.

Lars Lannfelt är professor i geriatrik vid Uppsala universitet och forskar om Alzheimers sjukdom. Hans forskargrupp har visat att det primärt är lösliga förstadier till fibrillerna, så kallade protofibriller, som är det verkliga hotet vid Alzheimers sjukdom. Denna upptäckt har lett till att man nu prövar ett läkemedel mot protofibrillerna. De har redan testat läkemedlet på Alzheimersjuka möss med framgångsrika resultat. Nu prövas det för första gången på människor.

Projektet har delvis finansierats av Hjärnfonden, medel som kommer från generösa givare och donatorer. Lars Lannfelt är optimistisk och tror att regelbundna injektioner av läkemedlet ska visa sig ha positiva effekter för de drabbade. Går prövningarna bra kan ett fungerande läkemedel mot Alzheimers sjukdom finnas på marknaden redan om 5-6 år.

Framgångarna inom Alzheimerforskningen är ett bra exempel på att Sverige ligger i den absoluta internationella forskningsfronten.

Att skydda hjärnan hos för tidigt födda barn

Ulrika Ådén 2I Sverige föds varje år ungefär 240 barn mer än tio veckor för tidigt. För tidigt födda barn överlever allt tidigare och det är stor risk att de får livslånga handikapp till följd av hjärnskador. Därför är forskning om barnens hjärna livsviktig.

Cirka 10 procent av de extremt för tidigt födda barnen drabbas av hjärnblödningar och större blödningar leder ofta till CP-skador. Omkring 50 procent av extremt för tidigt födda barn har svårigheter i skolan enligt internationella studier.

Ulrika Ådén är docent vid Karolinska Institutet och neonatolog vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Hon forskar om nyfödda barn, syrebrist och hjärnskador. Hennes forskargrupp studerar hjärnans utveckling hos för tidigt födda barn och hur skador i den nyfödda hjärnan kan begränsas. De har nyligen identifierat områden i barnhjärnan vars tillväxt påverkas vid för tidig födsel.

Forskarna relaterar fynden till hur det går för barnen i skolåldern och ser att barn som senare utvecklar autismspektrumstörningar, redan under nyföddhetsperioden har annorlunda kopplingar mellan hjärnregioner. Frågan forskarna ställer sig är vilken typ av tidig stimulans som är fördelaktig för hjärnans utveckling hos dessa barn.

”Att vi fått projektanslag från Hjärnfonden för avbildande studier av barnets hjärna med MR har varit betydelsefullt för att utvärdera effekter av extremt för tidig födsel på hjärnans utveckling under barndomen”, säger Ulrika.

Dela sidan

Engagera dig redan idag

Stöd forskningen

Ge en gåva

Starta en insamling

Starta