Välkommen till Hjärnans Dag. Vi börjar med en bild från fullsatta Oscarsteatern i Stockholm.
Hjärnfondens generalsekreterare Bo Ingemarson inleder dagen.
Rädsla syns i hjärnan
Predrag Petrovic, läkare och psykiatriforskare vid Karolinska Institutet
Rädsla drabbar oss alla menar Predrag. Vid rädsla och skräck är det Amygdala i hjärnan som kopplas in. Amygdala jobbar med flera delar av hjärnstammen.
- Om vi ser exempelvis en orm eller ett lejon har amygdala i hjärnan lärt sig att identifiera ormen och hotet för att vi snabbare ska kunna ta ett beslut och bli vaksamma, säger Predrag.
- När man befinner sig i skräck då ska man inte känna för mycket obehag. Man är i en aktiv rädslofas, stänger av smärtan för att kunna handla snabbt.
Professor Torkel Klingberg från KI presenterar den nya boken "Den lärande hjärnan"
Leder Sveriges största studie om barns utveckling och hjärnans utveckling bland barn.
- Jag beskriver bland annat hur hjärnan påverkas av stress, fysisk aktivitet och nära relationer. Jag hoppas att boken bidrar till att barn och tonåringar kan få de bästa förutsättningarna att utvecklas och lyckas i livet. Det här är början på en förändring på vår syn av exempelvis ADHD, säger Torkel.
Att revolutionera strokebehandling, Nils Wahlgren, överläkare och professor, KI
Stroke drabbar 30 000 personer varje år. Stroke är den främsta orsaken till fysiskt handikapp idag. Stroke orsakas av hjärnblödning i 15 % av fallen och hjärninfakt i 85 %. av fallen.
- Hjärnan är det enda organ som inte är utbytbart. Hjärnan är du. Skulle vi byta ut hjärnan skulle vi inte längre vara den individ vi är. Därför är det mycket viktigt att vi hittar behandlingar som kan rädda hjärnan vid exempelvis en stroke.
- Det är mycket viktigt att man kommer in till sjukhuset snabbt om man misstänker stroke och får behandfling. Varje minut är avgörande.
På bilden visar Nils hur en blodpropp bildas i hjärnan. Ofta behandlar man proppen med trombolys, blodförtunnade, för att lösa upp den och på så sätt syresätta hjärnan.
Om trombolysmetoden inte fungerar finns nu en helt ny typ av behandling för att få bort proppen. Nils Wahlgren leder ett team på Karolinska sjukhuset där man tar bort proppen genom en korkskruv. Man drar ut proppen istället för att lösa upp den.
Bilden ovan visar hur proppen ser ut efter den har dragits ut med hjälp av korksruvmetoden. Den här nya metoden är mycket framgångsrik och räddar liv varje dag.
Kim Anderzon som är moderator på Hjärnans Dag berättar att hon alltid gäspar två gånger varje morgon för att syresätta sin hjärna och på så sätt bli piggare och redo att börja dagen.
Alzheimerbehandling utvecklad från svensk originalupptäckt - från mutation till läkemedelskandidat
Lars Lannfelt, professor, Uppsala universitet
- Min hypotest som nu är framångsrik är att det är protofibrillerna i hjärnan som orsakar Alzheimers sjukdom. Den kunskapen är bra eftersom den hjälper oss att ta fram nya behandlingar. Kan vi förstå sjukdomsprocessen kan vi också gå in och stoppa sjukdomsförloppet, säger Lars Lannfelt.
Det finns två typer av vaccin som man forskar på.
- Aktiv imunisering tar ut vaccin mot olika virus, då skapar kroppen ett immunsvar. Passiv imunisering ger färdiggjorda antikroppar. Detta är mycket hett inom forskningen just nu eftersom denna typ av behandlig öppnar upp nya vägar till att bota och bromsa upp sjukdomar. Detta kommer att blir ett stort område inom Alzheimerforskningen framöver, säger Lars Lannfelt.
- Forskning handlar om att vara enträgen och envis. Det här med protofibrillerna var något jag började forska på för 12 år sen och nu har vi kommit så långt att vi testar ett vaccin på patienter, säger Lars Lannfelt.
Vad händer med lukt- och smaksinnena vid normalt och sjukligt åldrande?
Steven Nordin, professor, Umeå universitet
- Luktsinnet ska få hos att attraheras av det som är bra och ta avstånd för det som är farligt för oss. Bara genom att lukta på mat kan vi pricka rätt om det är något vi kan äta eller om det är giftigt
Första gången vi kommer i kontakt med en lukt måste vi lägga den till minnet och koppla lukten till en association, en positiv eller negativ. När vi känner lukten igen plockar hjärnan fram associationen för att guida oss rätt, säger Steven Nordin.
Vi har ett särskilt sinne som finns bara för att känna lukter och smaker som är mindre bra för oss. Det sticker i näsan när vi lukar på amoniak, det bränner i halsen när vi dricker ren alkohol.
Den Kulturella Hjärnan - Gunnar Bjursell
Professor i molekylär biologi, Göteborgs Universitet
I en större stad skiljer medellivslängden med 12-15 år jämfört med småstäder. De stora utmaningarna är hur kan vi få folk att leva ett annorlunda liv som ger längre liv och bättre hälsa. Hur kan vi fylla de så att hjärnan är aktiv och mår bra, frågar Gunnar Bjursell publiken.
- Det limbiska systemet är till för vår överlevnd. Vi ska bli rädda, kunna gå till attack, hitta föda och fortplanta oss. Dessa handlingar ska vara kul och belönas. Belöningssytemet i hjärnan går igång. Det man nu ser i nya studier med hjälp av pet och magnetrönten är att musik har i den basala hjärnan direkt effekt och ger en dopamindusch av belöning och välbehag. Hjärnan är en enda sambandcentral och det är väldigt viktigt att hålla hjärnan i trim. Här har musik, dans och berättelsen en mycket viktig funktion, menar Gunnar Bjursell.
För den som inte är musikalisk finns fortafarnde hopp enligt Gunnar.
- Musik är biologi. Vi har musiken i våra gener. Vissa kan utöva musik bättre än andra på samma sätt som en del ser eller hör bättre än andra. Den goda nyheten är att alla kan träna upp sin hjärna för att bli bättre på att exempelvis spela ett instrument eller sjunga. Ju mer vi musicerar, desto bättre blir vi. Det är inte svårare än så.
Epilepsi – en sjukdom med många ansikten
Roland Flink, docent, överläkare, Verksamhetschef, klinisk neurofysiologi, Neurodivisionen, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Här visar Roland Flink vad som händer i hjärnan vid ett epilepsianfall.
- Vanligast är att man behandlar epilepsi med läkemedel. Man kan även göra ett kirurgiskt inrepp där man tar bort en del av hjärnan där de sjuka nervcellerna finns. Man måste vara aboslut säker på vart det sjuka området är eftersom man inte kan reparera hjärnan när man väl utfört operationen. Därför fäster man elektroder först på hjärnan för att ta reda på vart skadan sitter, säger Roland Flink.
Mindfulness i hjärnan
Åsa Nilsonne, professor i medicinsk psykologi, Karolinska Institutet , deckarförfattare
- 90 procent av det vi vet om hjärnan har vi fått reda på de senaste 10 åren. Det är mycket roligt att vara psykoterapeft idag. Man är som en neurokirurg utan att behöva såga i hjärnan och utsätta sig för blod. Vi hjälper människor att bygga upp sin hjärna igen, säger Åsa Nilsonne.
Enligt Åsa Nilsonne är de vanligaste anledningarna till långtidssjukskrivning i Sverige är smärttillstånd och psykisk ohälsa, vilka är besvär som ofta är stressrelaterade.
- Mindfulness har visat sig verksamt på alla dessa områden och kan utgöra ett kraftfullt komplement till psykoterapi och läkemedel för en mycket stor grupp människor. Mindfulness handlar om att vara här och nu och med hjälp av meditation hitta ett inre lugn och klarhet, säger Åsa Nilsonne.
Det räcker inte med kärlek
Jenny Lexhed
Jenny Lexhed är mamma till en pojke med autism. Här berättar hon om hur det var när hon och hennes man förstod att han var lite annorlunda som hon själv beskriver det.
- När jag höll Oskar i famnen ville han inte titta på mig utan på lampan eller väggen. Samtidigt var han motorisk tidig, en av de första som satte sig och sprang omkring på dagis. Han ser ut som vilken kille som helst. Det är det som gör det så svårt. När man är anorluna på insidan kan det ta lång tid att försår vad som är fel, säger Jenny Lexhed.
Men när Oskar var två år förstod Jenny att det kunde röra sig om autism. Han lekte annorluna, hörde sämre. Han saknade den kommunikativa förmågan, ville han bara sitta framför tv:n. Oskar lärde sig några ord men tappade de lika snabbt igen.
- När man får ett sånt här besked är det en sån stor sorg. Man vill ge sitt barn det bästa i livet. Jag gick ständigt med tankar om vad som kommer att hända när jag och min man inte är i livet länge. Det är mycket som far runt i hjärnan när man får ett sånt här besked.
Jenny berättar att hennes hjärna gick på högvarv. Allt fokus låg på Oskar och hans träning. Hon levde i en bubbla, blev utbränd och fick psykiska problem.
Jenny byggde upp sig själv, bit för bit. Sedan dess har Jenny varit ute och föreläst för föräldrar, skolpersonal och habiliteringar. Nu senast på Hjärnans Dag. Nu senast på Hjärnans Dag