För några månader sedan fick jag ett krampanfall. Jag föll ihop, hade kramper, fick fradga från munnen o.s.v. När jag fick tillbaka medvetandet befann jag mig i en ambulans. "Du har haft ett anfall" fick jag höra.
Cirka två månader senare kom läkarens svar efter att jag gjort en omfattande utredning. "Du har epilepsi" fick jag höra. Jag kunde inte ta in orden. Läkaren hade ju sagt att det troligtvis INTE var epilepsi. Att det med största sannolikhet var ett engångsanfall som berodde på sömnbrist och alkohol. Tårarna började rinna nerför kinderna.
Jag är nu, några månader senare, mer tillfreds med situationen och jag vet att det finns cirka 80 000 i Sverige som liksom jag lever med epilepsi. Det är inget ovanligt och man kan leva ett helt normalt liv. Jobba, studera, träffa vänner, resa, träna.
Nu vet jag också att det finns medicin för epileptiker som minskar risken för nya anfall, medicin som jag tar varje morgon och kväll. Jag är otroligt tacksam över detta.
Det behövs dock mer pengar för att forska om epilepsi och andra hjärnsjukdomar. Därför gör jag nu denna insamling. Förutom epilepsi så finns bland annat sjukdomarna Parkinsons, alzheimers, bipolaritet, depression och MS.
Jag bryr mig extremt mycket om varenda bidrag denna insamling får, om det så är 20 eller 500 kronor. Jag vill kunna hjälpa andra människor som drabbas. Tack på förhand för ert stöd!