Den Europeiska Epilepsidagen syftar till att synliggöra och stärka insatserna för personer med epilepsi i Sverige och runt om i Europa.
Epilepsi är ett samlingsnamn för flera typer av anfall med olika orsaker. Diagnosen epilepsi får den som haft återkommande epileptiska anfall som inte framkallats av någon tillfällig yttre påverkan, så kallade oprovocerade epileptiska anfall.
Stor skaderisk och ett socialt handikapp
Anfallen ter sig olika för olika typer av epilepsi men inte sällan drabbas man av medvetandepåverkan, medvetandeförlust och eller muskelkramper.
- Skaderisken är stor i samband med ett anfall. Att ha denna typ av okontrollerade anfall är också ett stort socialt handikapp och kan vara helt katastrofalt i exempelvis en skolsituation, säger Roland Flink som är verksamhetschef i klinisk neurofysiologi vid Neurodivisionen på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Av de 60 000 personer som lider av sjukdomen epilepsi är ca
10 000 barn. Det årliga nyinsjuknandet beräknas till 4400 personer varav 1000 är barn under 16 år. Man kan nämna i sammanhanget att cirka 12 500 personer har epileptiska anfall varje månad.
Nya behandlingar behövs
Den vanligaste behandlingen vid epilepsi är läkemedel som dämpar eller helt blockerar anfallen. Cirka 25 procent av patienterna uppnår inte anfallskontroll med mediciner.
- Det är uppenbart att nya droger måste utvecklas liksom att alternativa behandlingsmetoder såsom kirurgisk behandling av epilepsi måste utnyttjas i högre grad. Förutsättningen för en framgångsrik epilepsikirurgisk behandling är att man kan lokalisera var i hjärnan den epileptiska nervcellshärden är belägen. Därför är fortsatt forsking mycket viktigt, säger Roland Flink.
De bakomliggande mekanismerna för uppkomsten av epilepsi är till stor del okända. Man har visat i tidigare studier att en inbalans mellan aktiverande och hämmande nervimpulser i hjärnans nervcellsnätverk sannolikt spelar stor roll.
- Det är därför av intresse att studera de aktiverande respektive hämmande signalsubstanserna och deras mottagare på nervceller i epileptiska härdar i hjärnan. Detta kan göras med en teknik där man med radioaktiva spårsubstanser kan märka in dessa cellområden i hjärnan hos människa och visualisera detta genom att registrera aktiviteten med avbildande pet-teknik, säger Roland Flink.
Pet-tekniken visar var de aktiverande och hämmande områden är belägna i hjärnan. Områden med en ökad aktivering kan indikera var epileptiska anfall startar i hjärnan. Metoden ger dessutom information om skademekanismer i form av nervcellsförlust och ärrbildning som kan vara följden av upprepade eller långvariga epileptiska anfall.