Ring in din gåva 020-523 523 | Ge en gåva direkt
MENY
Ge en gåva
Dela

Epilepsi - en av våra hjärnsjukdomar

Epilepsi är en av våra vanligaste neurologiska sjukdomar och kan drabba vem som helst, när som helst i livet. Risken att drabbas är störst under det första levnadsåret och efter 70 års ålder. Nu behöver hjärnforskningen mer pengar för att kunna fortsätta sökandet efter botemedel. 

Epilepsi är ett samlingsnamn för flera typer av anfall med olika orsaker. Diagnosen epilepsi får den som haft återkommande epileptiska anfall som inte framkallats av någon tillfällig yttre påverkan, så kallade oprovocerade epileptiska anfall. 

Stor skaderisk och ett socialt handikapp

Anfallen ter sig olika för olika typer av epilepsi men inte sällan drabbas man av medvetandepåverkan, medvetandeförlust och eller muskelkramper.

- Skaderisken är stor i samband med ett anfall. Att ha denna typ av okontrollerade anfall är också ett stort socialt handikapp och kan vara helt katastrofalt i exempelvis en skolsituation, säger Roland Flink som är verksamhetschef i klinisk neurofysiologi vid Neurodivisionen på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Av de 60 000 personer som lider av sjukdomen epilepsi är ca
10 000 barn. Det årliga nyinsjuknandet beräknas till 4400 personer varav 1000 är barn under 16 år. Man kan nämna i sammanhanget att cirka 12 500 personer har epileptiska anfall varje månad.

Nya behandlingar behövs

Den vanligaste behandlingen vid epilepsi är läkemedel som dämpar eller helt blockerar anfallen. Cirka 25 procent av patienterna uppnår inte anfallskontroll med mediciner.

- Det är uppenbart att nya droger måste utvecklas liksom att alternativa behandlingsmetoder såsom kirurgisk behandling av epilepsi måste utnyttjas i högre grad. Förutsättningen för en framgångsrik epilepsikirurgisk behandling är att man kan lokalisera var i hjärnan den epileptiska nervcellshärden är belägen. Därför är fortsatt forsking mycket viktigt, säger Roland Flink.

De bakomliggande mekanismerna för uppkomsten av epilepsi är till stor del okända. Man  har visat i tidigare studier att en inbalans mellan aktiverande och hämmande nervimpulser i hjärnans nervcellsnätverk sannolikt spelar stor roll.

- Det är därför av intresse att studera de aktiverande respektive hämmande signalsubstanserna och deras mottagare på nervceller i epileptiska härdar i hjärnan. Detta kan göras med en teknik  där man med radioaktiva spårsubstanser kan märka in dessa cellområden i hjärnan hos människa och visualisera detta genom att registrera  aktiviteten med avbildande pet-teknik, säger Roland Flink.

Pet-tekniken visar var  de aktiverande och  hämmande områden är belägna i hjärnan. Områden med en ökad aktivering kan indikera var epileptiska anfall startar i hjärnan. Metoden ger dessutom information om skademekanismer i form av nervcellsförlust och ärrbildning som kan vara följden av upprepade eller långvariga epileptiska anfall.

Forskning gör nytta

Forskarna är nya upptäckter på spåren. Just nu pågår intensiv forskning för att få fram skräddarsydda mediciner och nya effektiva metoder för diagnos och behandling av epilepsi. Effektivare behandlingsmetoder som förhindrar uppkomsten av epilepsi kan snart bli verklighet.

Nu behöver hjärnforskningen mer pengar för att kunna fortsätta sökandet efter botemedel.

Stöd forskningen om hjärnans sjukdomar här >>

Vid ett anfall

Det är inte sant att man kan svälja tungan under ett anfall. Försök inte att hålla fast personen och gör inte konstgjord andning.

Om någon får ett epileptiskt anfall är det viktigt att du håller dig lugn:

• Flytta undan vassa eller hårda föremål som kan skada.
• Lägg gärna något mjukt under huvudet.
• Lossa på kläder som sitter åt runt halsen.
• Stoppa inte in något i personens mun!

Ge en gåva

Vi har inga statliga medel och är därför helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag.

Behoven är stora och ditt bidrag är ett viktigt stöd.

Ge din gåva som:
Privatperson Företag