– Jag har stora förväntningar. Det här är det första läkemedlet som angriper själva grundorsaken till Alzheimers sjukdom, de giftiga så kallade protofibrillerna. Det ekonomiska stödet från Hjärnfonden till min forskning de första åren var avgörande för projektets fortgång. Hjärnfondens givare bidrar verkligen till att behandla och bota svåra sjukdomar, säger Lars Lannfelt, professor i geriatrik vid Uppsala universitet.
I läkemedelsprövningen kommer cirka 80 patienter med mild till medelsvår Alzheimer att behandlas. Den första prövningen kommer i huvudsak att titta på säkerheten för det nya läkemedlet. Men man kommer också att se hur det påverkar olika ämnen i kroppen som är förändrade vid Alzheimers sjukdom. Ett läkemedel som påverkar själva grundorsaken till Alzheimer vore ett stort framsteg enligt Lars Lannfelt. Dagens Alzheimermediciner ger endast en måttlig lindring av symtomen.
– Det här genombrottet är ett bra exempel på att ekonomiska resurser till forskning ger resultat och att givarnas stöd verkligen gör nytta. Om läkemedlet visar sig ha god effekt så kommer det att betyda oerhört mycket för dem som är drabbade av Alzheimers sjukdom och deras anhöriga, säger Hjärnfondens generalsekreterare Bo Ingemarson.
Vid Alzheimers sjukdom förtvinar nervcellerna i hjärnan. Sjukdomen kännetecknas av onormala proteininlagringar i hjärnan. Dessa kallas för amyloida plack och består av långa trådar av proteinet beta-amyloid, som kallas för fibriller.
Lars Lannfelt och hans forskargrupp har i tidigare forskning visat att det primärt är lösliga förstadier till fibrillerna, så kallade protofibriller, som är det verkliga hotet vid Alzheimers sjukdom. Denna upptäckt har lett till att man nu prövar ett läkemedel mot protofibrillerna. De har redan testat läkemedlet på Alzheimersjuka möss med framgångsrika resultat. I vissa fall har sjukdomsförloppet kunnat stoppas helt.
Lars Lannfelt är optimistisk och tror att regelbundna injektioner av läkemedlet ska visa sig ha positiva effekter för de drabbade. Går prövningarna bra kan ett fungerande läkemedel mot Alzheimers sjukdom finnas på marknaden redan om 5-6 år.
– Framgångarna inom Alzheimerforskningen är ett bra exempel på att Sverige ligger i den absoluta internationella forskningsfronten. Det ska bli mycket spännande att följa Lars Lannfelts forskning de närmaste åren, avslutar Bo Ingemarson.
Hjärnfonden har finansierat Lars Lannfelts forskning i sju år. Totalt rör det sig om nio miljoner kronor som kommer från generösa givare och donatorer. Hjärnfonden har även stöttat unga forskare i Lannfelts forskargrupp med stipendier som för närvarande är på 280 000 kronor. Dessa avser forskning på heltid under en ettårsperiod.