Spela

Om hjärnan

Du bär på ett mysterium. Mellan dina öron finns en märklig grå klump på drygt ett kilo. Den formar dina tankar. Den skapar dina känslor. Den lagrar dina minnen. Den styr allt som händer i din kropp. Din hjärna är du.

Inuti varje människas huvud ligger en kopia av evolutionens kronjuvel – den mänskliga hjärnan. Det är den mest komplexa struktur som vi känner till. Den mänskliga hjärnan vägen runt 1,5 kilo och har mer än 100 miljarder nervceller som vardera kan skicka signaler till tusen andra celler med en hastighet av 300 km i timmen. Hjärnan är vår öppning till världen, kroppens styrcentral och generatorn för tankar, drömmar och idéer. I filmserien Livet sitter i Hjärnan, berättar några av Sveriges främsta forskare och läkare om hjärnans svindlande kapacitet, dess sjukdomar och mysterier. Filmens unika scener är tagna av den världsberömda fotografen Lennart Nilsson.

Hjärnans delar

Hjärnan kan delas in i tre delar; storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen. Storhjärnan består av två hjärnhalvor som är förbundna med varandra genom hjärnbalken. De två halvorna har i princip samma funktioner men behandlar information olika. Hjärnans yttre skikt kallas hjärnbarken eller kortex, är 3-5 millimeter tjockt och består till största delen av nervceller och kopplingar mellan nervtrådarnas ändförgreningar. Här kontrolleras våra sinnen, rörelser och högre funktioner som språk, minne och känslor. Hjärnbarken omtalas ofta som ”grå substans”, men är i själva verket snarare rosa. Hos alla högre däggdjur är hjärnbarken kraftigt veckad för att öka den totala ytan. Innanför hjärnbarken ligger den ”vita substansen” som innehåller buntar av nervtrådar som sköter kommunikationen mellan hjärnbarkens nervceller. De formar nervbanor som kan skicka information mellan olika områden i det centrala nervsystemet.

Loberna

Där veckningarna i hjärnbarken är extra djup skapas fåror som delar upp hjärnan i olika lober som alla har olika funktioner. Centralfåran avskiljer pannloberna från hjässloberna och sidofåran separerar tinningloberna från pannlober och hjässlober. Nackfåran utgör gränsen mellan nackloberna och hjässloberna.

Pannloberna är den största och på många sätt den mest avancerade delen av hjärnbarken. Här sätter vi igång planering av framtiden och påbörjar våra viljestyrda rörelser. Vår personlighet, omdömesförmåga och koncentrationsförmåga sitter här och vi kan även korttidslagra information här, till exempel om man ska komma ihåg en inköpslista. Hos de flesta människor finns ett område i vänster pannlob, Brocas area, där tankar görs om till ord.

I hjässloberna, hjärnans kommandocentral, bearbetas alla sinnesintryck till användbar kunskap. I hjässloberna kan vi genom att kombinera intrycken av doft, smak, konsistens och temperatur, tolka upplevelsen av till exempel en god middag. Vi löser logiska problem, koordinerar synintryck med rörelser så att vi kan sträcka oss efter föremål och veta var i rummet kroppen befinner sig.

Nackloberna är de minsta av hjärnbarkens lober. Hit förs information från ögats synceller, bearbetas och omvandlar synintrycken till bilder som i sin tur sammankopplas med minnet.

Tinningloberna, som sitter på varsin sida av hjärnan, aktiveras då vi till exempel lyssnar på musik och kopplar ihop våra hörselintryck med vårt minne. I den inre delen av tinningloben ligger hippocampus, en sjöhästliknande formation innanför den egentliga hjärnbarken. Hippocampus är nödvändig för inlärning av nytt kunskapsstoff som ska lagras i storhjärnebarken och har också betydelse för vår förmåga att orientera oss i rummet.

Lillhjärnan

Lillhjärnan, cerebellum, sitter under storhjärnans nacklober, innanför nackbenet. Härifrån koordineras våra rörelser, vår balans och vår förmåga att agera i förhållande till omgivningen. Lillhjärnan styr inte själva rörelserna men genom ett nätverk av information från muskler och leder ser den till att rätt muskler används för att utföra de rörelser som storhjärnan önskar. Skador på lillhjärnan leder bland annat till svårigheter att koordinera rörelser.

Hjärnstammen

I nedersta delen av skallen ligger hjärnstammen. En rad livsviktiga funktioner styrs härifrån av ett nätverk av nervcellsgrupper, som till exempel kontroll över blodtryck, hjärtslag, andning samt reflexer som att svälja och nysa.

Hjärnans inre anatomi

Basala ganglierna

Precis under hjärnbarken ligger grupper av nervceller samlade i så kallade kärnor. De kallas basala ganglierna och har till uppgift att bearbeta information från hjärnbarken och på så sätt styra start och utförande av rörelser. Sjukdomar i basala ganglierna kan därför yttra sig som ofrivilliga rörelser, som vid Huntingtons sjukdom, eller i form av svårighet att utföra viljestyrda rörelser, som vid Parkinsons sjukdom.

Ventriklar

Mitt i storhjärnan finns fyra stycken hålrum som kallas ventriklar. Här bildas den så kallade ryggmärgsvätskan som omsluter hjärnan och ryggmärgen. Vätskan är stötdämpande men transporterar också näringsämnen till hjärnan och avfallsprodukter från den.

Thalamus

Djupt inne i hjärnan sitter en struktur, thalamus, som ibland kallas för hjärnans postkontor. Hit kommer all information om temperatur, beröring och smärta för att kopplas om och skickas vidare till olika delar av hjärnbarken och vårt medvetande.

Hypothalamus

Hypothalamus ligger under thalamus och styr över automona och endokrina funktioner. Det betyder att livsviktiga mekanismer som hunger, törst, kroppstemperatur, sexualdrift och tillväxt styrs härifrån. Detta görs genom frisättande av hormoner genom hypofysen.

Limbiska systemet

Det limbiska systemet är en bågformad struktur som omfattar ett flertal nervcellsgrupper som tillsammans förmedlar upplevelser av ångest, aggressivitet med mera. Här finns hjärnans luktcentrum och kontrollcentrum för sex samt strukturen amygdala där sinnesintryck kopplas till en känsla. Det limbiska systemet reglerar också olika stämningslägen och social anpassningsförmåga. En obalans mellan olika delar av det limbiska systemet och dess förbindelser med andra hjärnområden ligger ofta bakom psykiska problem.

Hur funkar det?

Hur ser en nervcell ut?

Nervcellernas uppgifter är att ta emot, bearbeta och skicka iväg signaler. En nervcell (eller ett neuron som de också kallas) består vanligtvis av en cellkropp med två typer av utskott: dendriter som är korta, förgrenade utskott som tar emot signaler från andra neuron och axoner som är långa, smala utskott som leder ut signalerna mot nästa nervcell. Varje nervcell har bara ett axon men axonet kan ha flera förgreningar. Hos människor kan ett axon vara meterlångt.

Vad är en synaps?

Nervsignaler är elektriska impulser som uppkommer på grund av spänningsskillnader över neuronets membran. När signalen löpt genom axonet mot nästa nervcell överförs den till närliggande dendrit genom en så kallad synaps. I synapsen omvandlas den elektriska signalen till substanser, så kallade neurotransmittorer. I mottagarcellen sitter en grupp receptorer som återomvandlar neurotransmittorerna till elektriska signaler och skickar dem vidare mot nästa nervcell.

Vad är plasticitet?

Att hjärnan är plastisk innebär att den är föränderlig och anpassningsbar. Den kan förändra sin anatomiska uppbyggnad genom att skapa nya förbindelser mellan nervcellerna. Hjärnan utvecklas fram till att vi är ungefär 20 år gamla men förblir plastisk hela livet vilket vi utnyttjar när vi lär oss nya saker eller när hjärnan återhämtar sig efter en skada.

Dela sidan

Engagera dig redan idag

Stöd forskningen

Ge en gåva

Starta en insamling

Starta