Hjärnrapporten

Mer än var tredje svensk drabbas någon gång i livet av en sjukdom, skada eller funktionsnedsättning i hjärnan. Stroke, migrän, Alzheimers sjukdom, ADHD, epilepsi, anorexia och depression är bara några exempel.

Idag lider drygt 110 000 svenskar av en demenssjukdom och i framtiden räknar man med att varannan svensk förr eller senare kommer att drabbas av demens om inte våra forskare finner nya och bättre behandlingar. En anledning är att vi lever allt längre – och att våra hjärnor därför har längre tid på sig att utveckla sjukdomar som Alzheimers sjukdom.

Men hjärnsjukdomar drabbar inte bara äldre personer. Var tionde barn som föds i Sverige får någon form av hjärndiagnos, som autism, dyslexi eller ADHD och andelen 16–24-åringar som lider av psykiska besvär och depression har tredubblats på tjugo år.

Hjärnrelaterad ohälsa är ofta förknippad med stort lidande för både drabbade och anhöriga. När hjärnan eller ryggmärgen drabbas påverkas de allra viktigaste livsfunktionerna. Tänk att kunna se men inte känna igen. Tänk att kunna prata men inte formulera några ord. Tänk att ha en vilja men inte kunna styra den. Tänk att något så viktigt oftast inte går att bota.

Samhällskostnaderna för dessa diagnoser är enorma. Hjärnsjukdomarna kostar tre gånger så mycket som fetma, nästan fyra gånger så mycket som hjärt-kärlsjukdomar, fem gånger så mycket som cancer – alla sorters cancer tillsammans. Om man listar de vanligaste anledningarna till förlorade friskår är 8 av 10 hjärnsjukdomar. Cancer finns inte med bland de tio vanligaste.

Ändå är anslagen till hjärnforskningen häpnadsväckande små. För varje tusenlapp som hjärnsjukdomarna kostar samhället investerar vi ungefär en krona i hjärnforskning.

I år är det 20 år sedan Hjärnfonden bildades för att finansieraforskning som ökar vår kunskap om hur hjärnan fungerar och hur dess sjukdomar kan botas. Sedan dess har vår kunskap om hjärnan växt explosionsartat – 90 procent av det vi vet om hjärnan har vi lärt oss under dessa år. Nu går vi in i en ny tid där kunskapen om vår hjärna kommer att vara helt avgörande och vi står inför viktiga genombrott på många områden. Men det behövs mer forskning. Målet för Hjärnfonden är att forskningsanslagen matchar samhällskostnaden så att man minskar lidandet för alla drabbade och deras omgivning.

Men för att lösa gåtorna bakom våra vanligaste hjärnsjukdomar måste vi öka vår förståelse för den friska hjärnan. Därför är hjärnforskningen viktig för andra områden, som datakunskap, lingvistik, pedagogik, matematik och filosofi. Hjärnfonden stöder därför både forskning om den friska hjärnan och om dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar.

I din hand håller du Hjärnrapporten 2014 som sammanfattar och lyft er fram viktiga resultat och utmaningar inom den livsviktiga hjärnforskningen. Ambitionen är att ge olika perspektiv på hjärnan och hjärnforskningen: lidandet för de drabbade och anhöriga, de kostnader som hjärnsjukdomarna innebär för samhället samt spjutspetsforskningen som kan ge en bättre framtid för oss alla.

I den här första rapporten har vi som fokusområde valt demens – vår nya folksjukdom som drabbar allt fler. Hjärnan och hjärnsjukdomarna angår oss alla.

 

Klicka här för att ladda ner Hjärnrapporten 2014.

Hjärnrapporten 2014 framsida

Dela sidan

Engagera dig redan idag

Stöd forskningen

Ge en gåva

Starta en insamling

Starta