Samtliga av alla landets sex medicinska fakulteter finns representerade. Den ämnesmässiga spridningen inom neurovetenskap är stor, både klinisk forskning och grundforskning finns representerad.
Vetenskapliga nämndens expertis fungerar som en garanti för att de forskare som stöds av Hjärnfonden är de allra bästa inom sitt område. Hjärnfondens insamlade medel fördelas till den främsta neuroforskningen. Projekt med nytänkande och originalitet premieras.
Den vetenskapliga granskningen samt regler för jäv
För att jäv inte ska förekomma när Vetenskapliga nämnden granskar de ansökningar som kommer in till Hjärnfonden finns ett internt regelverk som alltid tillämpas. Vetenskapliga nämnden tillämpar ännu striktare regler för jäv än de som används av det statliga Vetenskapsrådet.
Vetenskapliga nämnden bedömer samtliga ansökningar i fri nationell konkurrens. Alla ledamöter är skyldiga att anmäla jäv i förhållande till de ansökningar hon eller han ska granska. Det innebär att ledamöter inte bedömer,deltar i diskussioner eller fattar
beslut om projekt från den egna storinstitutionen vid respektive universitet. Samma princip gäller även för ansökan från professorers tidigare doktorander samt samarbetspartners. Principen gäller även vid övriga jäv, såsom gemensamma publikationer under de senaste fem åren, släktskap, beroendeförhållanden eller liknande.
Vetenskapliga nämnden är indelad i tre beredningsgrupper med var sin ordförande. För närvarande ingår 6-7 ledamöter i respektive grupp. Dessa väljs för att få ökad kompetens inom vissa områden i respektive grupp. Samtidigt görs grupperna så breda så att de kan hantera ansökningar där t.ex. jäv skulle kunna föreligga i en annan beredningsgrupp. Bedömning av ansökan som initierats av en ledamot behandlas av en beredningsgrupp där ledamoten inte ingår. Alla ledamöter får dock samtliga ansökningar för att få en helhetsbild.
Hjärnfonden kan i särskilda fall konsultera externa forskare i Sverige eller internationellt för att bedömningen av en viss ansökan ska göras så korrekt och rättvis som möjligt.
Bedömningskriterier
Resultaten från bedömningsgruppernas arbete redovisas i sin helhet för samtliga i Vetenskapliga nämnden vid ordinarie mötestillfällen där också beslut om tilldelning sker. Samtliga ansökningar bedöms utifrån tre fastställda kriterier:
1. Frågeställning
2. Metodik
3. Kompetens/Genomförbarhet
Mandatperiod
Hjärnfonden arbetar för att säkerställa att Vetenskapliga nämnden har en bred kompetens inom neuroområdet samtidigt som nämnden skall vara representativ ur ett geografiskt perspektiv. Därför utses ledamöter bland professorer inom området neurovetenskap vid samtliga medicinska fakulteter vid Sveriges universitet.
Ledamöterna har en bestämd mandatperiod på tre år. För att inte alla ledamöters mandatperiod skall utgå samma år används en rotering vilket innebär att 1/3 av nämnden prövas varje år. Ledamöterna kan väljas om efter mandatperiodens slut. Hjärnfondens styrelse utser ledamöterna i Vetenskapliga nämnden.
Ledamöterna i Vetenskapliga nämnden:
Ingrid Agartz, professor, Karolinska Institutet
Anders Blomqvist, professor, Linköpings universitet
Patrik Brundin, professor, Lunds universitet
Sandra Ceccatelli, professor, Karolinska Institutet
Staffan Cullheim, professor, Karolinska Institutet
Annica Dahlström, professor, Göteborgs universitet
Ted Ebendal, professor, Uppsala universitet
Mikael Elam, professor, Göteborgs universitet
Elias Eriksson, professor, Göteborgs universitet
Hans Forssberg, professor, Karolinska Institutet
Lars Forsgren, professor, Umeå universitet
Elisabeth Hansson, professor, Göteborgs universitet
Anne-Liis von Knorring, professor Uppsala universitet
Lars Lannfelt, professor, Uppsala universitet
Urban Lendahl, professor, Karolinska Institutet
Dan Lindholm, professor, Uppsala universitet
Tomas Olsson, professor, Karolinska Institutet
Marianne Schultzberg, professor, Karolinska Institutet
Lars Terenius, professor, Karolinska Institutet
Tadeusz Wieloch, professor, Lunds universitet