– Om vi inte förstår hur barns hjärnor utvecklas så kan vi inte heller förebygga och behandla tillstånd i hjärnan hos barn, som exempelvis cp-skador, autism, adhd, barnepilepsi och hjärntumörer. Barnhjärnforskningen är också av avgörande betydelse för att förstå varför vissa barn har läs- och skrivsvårigheter, inte kan räkna, mobbar eller mobbas, blir anorektiska eller feta. Vårt beteende programmeras på ett tidigt stadium i hjärnan och störningar av detta är sannolikt orsaken till mycket elände. Satsning på barnhjärnforskning är därför den mest optimala investering man kan göra för framtiden, säger barnläkaren och Hjärnfondens rådgivare Hugo Lagercrantz.
Närmare 12 000 av de 100 000 barn som föds varje år har någon form av hjärndiagnos. Det finns ungefär 180 000 barn och ungdomar i Sverige som har kognitiva eller motoriska funktionsnedsättningar. Hjärnfonden kommer de närmaste åren att göra en offensiv satsning vad gäller forskning och behandling av barn med någon form av hjärndiagnos.
– Barnhjärnan är ett eftersatt forskningsområdet, men vi har många duktiga forskare i Sverige och förutsättningarna för avgörande framsteg är mycket goda, säger Hjärnfondens generalsekreterare Bo Ingemarson.
Utöver de särskilda anslagen till barnhjärnforskningen delar hjärnfonden ut 25 anslag á 500 000 kronor till forskning som syftar till att hitta effektiva behandlingar och botemedel kring en rad tillstånd i hjärnan, som exempelvis Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, MS, depression, schizofreni, beroende och traumatiska hjärnskador.
– Man räknar med att en tredjedel av den svenska befolkningen är drabbade eller kommer att drabbas av en hjärnsjukdom. Vi fortsätter arbetet med att samla in pengar, för att stödja livsviktig hjärnforskning, så att fler människor får rätt diagnos och bättre förutsättningar att leva ett värdigt liv, säger Bo Ingemarson.
Hjärnfondens anslag 2011
Klicka här för att se vilka som har fått Hjärnfondens anslag 2011 >>