Hjärnans mysterium

Förra veckan anordnade Hjärnfondens lokala länsförening i Kalmar evenemanget Hjärnans mysterier. Det var en spännande dag där kultur i form av musik och teater blandades med fascinerande föreläsningar om hur barn och tonåringars hjärna fungerar och utvecklas. I publiken satt 125 intresserade åhörare.

Dagen inleddes av Gunnar Silfwersvärd, ordförande i Länsföreningen Hjärnfonden i Kalmar.

– Hjärnans sjukdomar är otroligt många men samtidigt förvånansvärt okända. Vi vill sprida kunskapen om Hjärnfonden och det betydelsefulla arbete fonden utför genom sitt stöd till unga forskare, sa han.

Skolan måste anpassas

Första föreläsare var Steve Berggren, leg. psykolog och bitr. föreståndare för Center of Neurodevelopmental disorders (KIND) vid Karolinska Institutet i Stockholm. Steves forskning handlar till stor del om kvinnors och barns mentala hälsa och om hur skolan skulle kunna anpassas efter eleverna för att på så sätt inkludera alla barn. Genom att göra förändringar gällande tid, struktur och tydlighet skulle man kunna hjälpa betydligt fler barn än de som har en neuropsykiatrisk diagnos. Många har svårt i skolan på grund av andra saker som sen kognitiv mognad eller perioder med jobbiga hemförhållanden.

– Vi måste acceptera att alla barn är olika. Har man särskilda behov har man ibland också en nedsatt förmåga till planering, organisering och struktur. Ju äldre barnen blir desto större krav ställer skolan på exekutiva förmågor såsom att planera hela skoldagen själv.

Steve poängterar också att kunskapen i skolan måste lyftas för att dessa elever ska får en möjlighet att slutföra sin grundutbildning och att det finns gott om kunskaper och metoder om man är villig att ta till sig dem.

Tonårshjärnan

Dagens andra föreläsare var Åke Pålshammar, neuropsykolog vid Uppsala universitet, som pratade om vad som händer i tonårshjärnan. Tonåringar har en tydligt förhöjd risk att förolyckas, skada sig, utveckla psykiska problem eller på annat sätt råka illa ut genom till exempel kriminalitet eller drogmissbruk.

– Faktum är att risken att dö ökar med 200 procent under tonåren, berättar Åke.

Forskning visar att det riskbeteende som ofta är karaktäristiskt i tonåren beror på en obalans mellan de olika områden i hjärnan som hanterar känslor (det limbiska systemet) respektive förstånd (pannloberna). Eftersom pannloberna utvecklas långsamt mognar kontrollerande funktioner mycket senare än känslo- och driftsfunktioner vilket kan vara en tänkbar förklaring till att ungdomar tar större risker än vuxna.

Kanske är detta risktagande en viktig del av livet som tonåring för att man ska våga lämna barndomen och pröva sina vingar och testa gränser som vuxen. Tonårshjärnan har ibland liknats vid en bil med en stark, högpotent motor som under lång tid ska samspela med riskabelt svaga bromsar och svajande styrning. En ojämn kamp mellan drift och kontroll.

Förutom Steve Berggren och Åke Pålshammar gästades dagen av Kalmar Läns Musikstiftelse som framförde en teaterföreställning, Johannes Bolmvall som underhöll på piano och Emma Gustavsson som berättade om projektet Hälsa och kultur. Moderator var Elisabet Zander.

Tips! Den 26-27 oktober 2015 hålls NPF-skoldagarna. Här får du som pedagog, skolledare eller personal inom elevhälsan verktyg för att bättre förstå elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Du får ökad förståelse i olika sätt att kartlägga, genomföra och utvärdera insatser för elever med NPF som kan användas på individ-, grupp- och organisationsnivå.
Anmäl dig här: http://ki.se/kind/kalender/npf-skoldagarna-26-27-oktober-2015