I Sverige har cirka 20 000 personer MS och det är vanligare hos kvinnor än män.

Internationella MS dagen den 31 maj 2017

Multipel skleros (MS) är en autoimmun sjukdom där immunförsvarets vita blodkroppar attackerar och förstör det hölje av myelin som omger nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen. När myelinet förstörs uppstår en inflammation som kan skada nervtrådarna och ge ärrbildning. Det stör överföringen av nervimpulser till kroppens olika delar. Beroende på vilka nervceller som angrips får du olika symptom. Vad som orsakar MS är inte känt men både arv och miljö spelar roll. I dag finns ingen medicin som botar sjukdomen men det finns läkemedel som bromsar sjukdomsförloppet och kan lindra besvären.

I Sverige finns det cirka 18 000 personer som har MS. Sjukdomen bryter ofta ut mellan 15 och 55 års ålder och dubbelt så många kvinnor som män får MS.

Hos de allra flesta uppträder MS inledningsvis i attacker, så kallade skov. Sjukdomen kan angripa olika delar av nervsystemet och därför kan symtomen variera beroende på vilken nervbana som drabbas. Vanliga symtom är att man blir svagare eller får sämre kontroll över vissa muskler, får känselstörningar, försämrad balans och synrubbningar. Sjukdomsförloppet skiftar mycket mellan olika personer. Det finns en stor variation i hur allvarligt förloppet av MS är, från milda former till mer besvärliga förlopp.

MS diagnosticeras av en neurolog som bedömer de neurologiska funktionerna, tar ett ryggvätskeprov och undersöker hjärnan med en magnetkamera.

Vad som orsakar MS är inte känt men ungefär en femtedel  av de som har MS har en nära släkting som också har sjukdomen. Forskarna har identifierat mer än hundra genvarianter som påverkar risken för att få MS. Rökning ökar risken att få MS, liksom körtelfeber och övervikt i tonåren.

Här kan du läsa mer om MS.

Eva Helmersson berättar om hur det är att leva med MS.

Stöd forskningen om MS

  • kr

 

Dela sidan

Engagera dig redan idag