Tre generationer kvinnor, mormor, mamma och dotter.

Mors dag den 29 maj

På mors dag vill vi hylla och uppmärksamma alla mammor. Visste du att en del av hjärnans diagnoser är vanligare hos kvinnor? Vi har listat några här nedan. Med en gåva så bidrar du till hjärnforskningen och att fler mammor får vara friska längre.

Migrän

Migrän är en av våra vanligaste folksjukdomar och drabbar över en miljon svenskar. Det är en neurologisk sjukdom som kan drabba vem som helst men två av tre drabbade är kvinnor. Migrän kan utlösas av stress, sömnbrist, fasta, viss mat och hormonförändringar hos kvinnor. Symtomen är en kraftig pulserande huvudvärk som kommer i attacker.

Huvudvärken är förenad med illamående, kräkningar, känslighet för ljud, ljus och lukter och i vissa fall även halvsidig domning i armar och ben. Huvudvärken kan förvärras av fysisk aktivitet.  Migrän är ofarligt och det finns effektiva läkemedel som i de flesta fall kan bryta huvudvärken.  I vissa fall kan även förebyggande läkemedel ges.

Anna lever med kronisk migrän. Fem till sju dagar i veckan, året runt, får hon fruktansvärd huvudvärk, mår illa och kallsvettas. Livet sätts på paus. Se en film om Anna här.

Multipel Skleros

Multipel Skleros, MS är en sjukdom där många spridda inflammatoriska förändringar ger ärrbildning, skleros, i nervvävnaden. MS är, näst efter traumatisk hjärnskada, den vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsättning hos yngre vuxna i Europa. I Sverige har ca 20 000 individer MS och 600 nya fall tillkommer varje år. MS är vanligare bland kvinnor, ungefär dubbelt så många kvinnor som män får MS.

Det är en inflammatorisk sjukdom där nervsystemet angrips av immunförsvaret. Symtomen som den drabbade får beror på vilken del av nervsystemet som angrips, Vanliga symtom är att man  får känselstörningar, motoriska störningar, försämrad balans och synrubbningar.  Hos de allra flesta uppträder MS inledningsvis i attacker, så kallade skov. Ett skov kan hålla i sig under något dygn,  upp till ett par månader och när skovet är över kan symtomen försvinna helt eller delvis. Här kan du läsa om spännande forskning om MS.

Nikki lever med  MS. Hör henne berätta om hur hela världen rasade när hon fick sin diagnos 2016. Och om vilka svårigheter hon möter i vardagen.

Alzheimers sjukdom

Varje år insjuknar 20 000–25 000 svenskar i någon form av demenssjukdom och runtom i världen beräknas runt 50 miljoner människor vara drabbade. Runt 100 000 svenskar lider av Alzheimers sjukdom som är den vanligaste formen av demens. Cirka två tredjedelar av de som får diagnosen är kvinnor. Även om längre förväntad livslängd hos kvinnor bidrar till skillnaderna, så är det inte den fullständiga förklaringen till de siffrorna.

Den som har Alzheimers sjukdom får kognitiva problem, som t.ex. problem med minnet, inlärningen, tänkande, sociala interaktioner och också ofta ångest och oro. Symtom som blir allt värre ju längre sjukdomen framskrider. Sjukdomen tros bero på ansamlingen av giftiga proteinklumpar som angriper nervcellerna.

Tau och beta-amyloid är två proteiner som klumpar ihop sig och ansamlas i patienternas hjärnor i takt med att sjukdomen fortskrider. Hur fort denna ansamling går kan ha betydelse för sjukdomsutvecklingen. Nyligen har forskare vid Lunds universitet upptäckt att tau ansamlas fortare hos kvinnor, även efter att de tagit hänsyn till patienternas ålder.

Hur är det att få Alzheimers sjukdom? Ulrika Harmsen var bara 45 när hon fick beskedet som slog ner som en bomb.


Här kan du ge en gåva!

Relaterat

3D-bild av de neurosensoriska elementen i en mussnäcka strax efter födseln (nervceller i centrum och hårceller i periferin, med neuronfibrer som ansluter till dem). Foto: Csaba Ádori

Nervceller specialiserade på att koda ljud uppstår innan födseln

I hörselsnäckan finns olika typer av nervceller som är nödvändiga för att koda olika ljudegenskaper och föra dem vidare till hjärnan.

Du gör livsviktig hjärnforskning möjlig!

I fjol kunde Hjärnfonden ge stöd till 100 lovande forskningsprojekt. Nu börjar det bli dags för årets beslut om forskningsbidrag – på ungefär 100 miljoner kronor. Därför vill vår ordförande, Peter Thelin, tacka dig och berätta hur viktiga dina gåvor är.

Behovet av nya forskningsgenombrott ökar för varje dag

I dag är vården och omsorgen under hård press. Samtidigt blir Sveriges befolkning allt äldre. Några av samhällets största utmaningar är därför sjukdomar som Alzheimer, stroke och Parkinson. Lösningen är mer hjärnforskning. Professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, berättar mer – och ber om ditt fortsatta stöd.

Lars Olson, en av Hjärnfondens grundare och professor i neurobiologi på Karolinska Institutet.

De här Nobelprisen angår oss alla

Två av fjolårets Nobelpris har betydelse för hjärnforskningen – och därmed för var och en av oss. Professor Lars Olson, som själv har suttit i Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet, berättar mer.

Lars Olson, professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Så länge det finns hjärnforskning finns det hopp

Tycker du också att hjärnforskningen är både viktig och otroligt spännande? Läs då vad professor Lars Olson har att berätta. Han har arbetat som hjärnforskare i snart 60 år och var med och grundade Hjärnfonden. Läs om möjligheter, utmaningar och hur stor skillnad du gör.

Anna Hemli, generalsekreterare, Hjärnfonden

Din gåva gör skillnad!

Stort tack för att du är med oss i kampen för de människor som lever med sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Glädjande nog är det allt fler som, i likhet med dig, ser att hjärnforskningen behöver bättre resurser. Tack vare det kunde vi i fjol dela ut mer än 125 miljoner kronor till svensk hjärnforskning. Det ska du känna dig stolt över!