Aktuellt

Oscarsteatern var fullsatt på Hjärnans Dag den 6 april i Stockholm. Vi bjöds på ett fullspäckat program med inspirerande och spännande föreläsningar av några av landets främsta hjärnforskare. Konferencier för dagen var Suzanne Axell.

Den 13 februari är det internationella epilepsidagen som uppmärksammans över hela världen. I Sverige finns ca 60 000 personer som ha epilepsi. Diagnosen epilepsi får den som haft återkommande epileptiska anfall som inte framkallats av någon tillfällig yttre påverkan. Risken att få epilepsi är störst under det första levnadsåret och efter 70 års ålder. Den vanligaste behandlingen vid epilepsi är medicinering med anti-epileptika. Behandlingen ges för att minska risken för nya anfall.

Ungefär 10-15 procent av befolkningen i Sverige har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Det innebär att hjärnan fungerar annorlunda – vilket leder till olika kognitiva svårigheter. I begreppet NPF ryms diagnoserna ADHD, ADD, autismspektrumtillstånd, språk­störning och Tourettes syndrom.

Emma Frans forskar om ADHD. Fokus för hennes forskning är de långsiktiga effekterna av ADHD-medicinering. ADHD förekommer hos ungefär fem procent av barnen och tre till fyra procent av vuxna och är därmed den vanligaste utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningen. Här berättar Emma Frans själv om sin forskning och vad den betyder för dig som har ADHD eller ett barn med ADHD.

I Sverige får 2 000 personer varje år en hjärntumör. Orsaken till hjärntumör är inte känd och människor i alla åldrar drabbas. Den 4 februari är det Världscancerdagen och Hjärnfonden stödjer forskning om hjärntumörer.

Lennart Nilsson, den världsberömda fotografen, avled i helgen. Lennart Nilsson var en pionjär inom medicinsk fotografi. En av hans allra sista konstnärliga fotouppdrag var för Hjärnfonden.

Känslor, beslut och handlingar styrs från hjärnan men magen är också inblandad. I magen och tarmarna finns det mer än 100 miljoner nervceller, vilket är fler än i ryggmärgen. Enteriska nervsystemet, (ENS), “hjärnan i magen” eller “den andra hjärnan” som det också kallas består av distinkta nervceller som kommunicerar med hjärna och ryggmärg.

Många patienter med schizofreni eller depression förlorar förmågan att njuta av och se fram emot glädjeämnen, ett symtom som kallas anhedoni. Det orsakar stort lidande för de som drabbas och många svarar inte på de sedvanliga behandlingar som finns idag. Därför vill Jonas Persson från Uppsala universitet, en av Hjärnfondens stipendiater 2017, undersöka om magnetisk stimulering av hjärnan kan vara en ny effektiv behandling.

Erik Studer forskare på Göteborgs universitet och en av de som får ett postdoktoralt stipendium från Hjärnfonden 2017, är intresserad av hur stress påverkar aggressivitet och hur det är kopplat till våld. Genom att använda interaktiva virtuella miljöer skapade i datorer vill han studera aggressivt beteende hos människor.