Aktuellt

En ny studie av en av Hjärnfondens anslagstagare, Abdel El Manira, kan förändra synen på de motoriska nervernas roll. Motoriska nervceller, så kallade motorneuron, som sträcker sig från ryggmärgen ut till muskler och andra organ, har fram tills nu ansetts vara passiva mottagare av signaler från nervcellskretsar i nervsystemet. Nu demonstrerar forskarna från Karolinska Institutet en ny, direkt signaleringsväg genom vilken motorneuron påverkar lokomotoriska nervcellskretsar som ansvarar för rytmiska rörelser.

Vid en ceremoni i Stockholm i mitten av januari delade Hjärnfonden ut 5,6 miljoner kronor till framtidens forskarlöften. Hjärnfondens postdoktorala stipendium gör det möjligt för 20 unga hjärnforskare att driva utvecklingen framåt inom något av hjärnforskningens områden. Närvarande vid utdelningen var även den svenska Nobelpristagaren Torsten Wiesel.

Forskningsprojekt inom MS, barn & ungdomshjärnan, depression, Alzheimers sjukdom och övrig psykiatri är några områden som får Hjärnfondens forskningsstöd när Hjärnfonden delar ut årets postdoktorala stipendium, vid en ceremoni i Stockholm den 18 januari. Årets stipendieutdelning på 5,6 miljoner ger möjlighet för totalt 20 unga hjärnforskare, vid sju lärosäten, som nyligen avlagt doktorsexamen att på heltid forska på hjärnan och dess sjukdomar.

Hjärnfonden har under årets sista dagar delat ut ytterligare 15 miljoner till hjärnforskningen. Det var den andra extrautdelningen under 2015 och innebär en förlängd finansiering av 30 svenska forskningsprojekt inom neuroområdet.

Mycket är okänt om vilka gener som är inblandade vid olika psykiatriska störningar. Genom att granska rädslobeteendet hos korsningar av vilda och tama höns har forskare vid Linköpings universitet identifierat gener som påverkar schizofreni och bipolär sjukdom hos människa.

My föddes med hydrocefalus, vattenskalle. Under vecka 24 i graviditeten upptäcktes att hålrummen i Mys hjärna var förstorade eftersom vätska inte kunde dräneras ut som den skulle. Ett stopp hade av oförklarliga skäl uppstått och vätskan tryckte på hjärnan. Nu har Maries familj startat en insamling och hoppas kunna hjälpa forskningen att förstå hjärnan. Här är Maries berättelse.

Hur vet alla celler i kroppen vad de ska göra för att utvecklas till hjärna, hjärta eller en tå? Och hur blir en äggcell till en hel människa? Henrik Boije, en av Hjärnfondens stipendiater 2016, är nyfiken på just detta och många andra naturfenomen.

Barn som föds extremt mycket för tidigt har större risk att utveckla autism under barndomen. Redan under nyföddhetsperioden syns skillnader i hjärnan hos dem som senare får autism, enligt en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Fynden, som publiceras i tidskriften Cerebral Cortex, pekar på att miljöfaktorer kan leda till autism.

Idag finns inget botemedel mot MS. De mediciner som finns är dyra och kan bara lindra sjukdomsförloppet. En av Hjärnfondens stipendiater 2016, Nada Omar Abdelmagid, försöker ta reda på mer om sjukdomen för att kunna ställa bättre prognoser och i förlängningen ta fram bättre behandlingar.