Var god vänta medans betalningen slutförs.....

Biträdande Professor Åshild Olsen Faresjö – Håret kan tala om hur stressad du är

Går det att mäta stress? Det är vad Åshild Olsen Faresjö, biträdande professor vid Linköpings Universitet, försöker att ta reda på.

Hon och hennes kollegor håller just nu på att ta fram en metod för att mäta stresshormonet kortisol i hårprover och de kan ta reda på hur det har sett ut flera månader tillbaka i tiden.

Åshild Olsen Farejö – Stressforskare vid Linköpings Universitet

Kortisol är ett hormon som finns naturligt i kroppen och som utsöndras från binjurarna i samband med stress. Genom att analysera hormonet går det att se hur aktiv kroppens så kallade HPA-axel är.

HPA-axeln aktiveras när vi blir stressade och då arbetar hypotalamus, hypofysen, och binjure tillsammans (HPA står för hypothalamus-pituitary-adrenal gland på engelska). Så genom att mäta kortisol går det att mäta kroppens svar på stress.

Skonsamt för patienten

Tidigare har det bara gått att mäta HPA-axelns aktivitet i blod-, saliv eller urinprov. Men nu är det istället möjligt att göra det genom att ta hår från baksidan av huvudet. En tre millimeter tjock och tre centimeter lång tofs klipps så nära skalpen som möjligt. Håret genomgår sedan en rad tidskrävande behandlingar och kortisolet mäts tillslut med hjälp av en immunologisk metod  som har har flera fördelar.

– Eftersom håret har en växttakt på cirka en centimeter per månad är det möjligt att titta på kortisolnivåerna under en period på tre månader tillbaka i tiden och eventuellt ännu längre, säger Åshild Olsen Faresjö.

På så vis får man värden som sträcker sig över tid och inte bara just vid det tillfälle som provet tas. Det gör det möjligt att se om personer som har drabbats av hjärtinfarkt har haft förändrade kortisolnivåer månaderna innan innan attacken.

– Och det finns en annan viktig fördel för patienten. Det är att metoden är väldigt skonsam eftersom vi inte behöver sticka i armen för att ta blod eller gå in i munnen och ta saliv.

Kan fungera som biomarkör

Men det viktigt att förstå vad resultaten av analyserna faktiskt visar. Ökade kortisolnivåer kan bero på att kroppen har utsatts för stress, sjukdom eller andra tuffa livssituationer. Samtidigt är det känt att även det motsatta, det vill säga låga kortisolnivåer, också kan bero på att kroppen har varit utsatt för stress under lång tid, som vid posttraumatiskt stressyndrom. Alltså kan både höga och låga nivåer av kortisol vara kopplade till stress och resultaten måste därför tolkas med viss försiktighet.

Efter att i flera år ha arbetat med att utveckla metoden, håller Åshild Olsen Faresjö och hennes kollegor i dag på att ta fram referensvärden för vad som är avvikande och vad som är normala kortisolnivåer. Och på grund av att metoden inte är helt färdigutvecklad finns den ännu inte uppsatt inom sjukvården.

– Än så länge är metoden bara uppsatt i forskningssyfte, men vår förhoppning är att den i framtiden ska kunna användas som biomarkör inom vården i preventivt syfte, för att kunna mäta aktiviteten i kroppens HPA-axel.