Under pandemin ökade förekomsten av olika typer av ätstörningar. För att förstå varför vissa människor äter för mycket och andra för lite måste forskarna få en djup inblick i hjärnan och vad som styr vår aptit.
Susanne Hobohms stiftelse för utbildning, kultur och forskning är en av de privata aktörer som stödjer hjärnforskning genom Hjärnfondens donatorsprogram. Här berättar hon hur hon engagerar sig för forskningen
Varför drabbas vissa människor av psykiatriska sjukdomar som schizofreni och bipolär sjukdom? Eller av diagnoser som ADHD och anorexia nervosa? Och varför svarar vissa patienter bra på mediciner medan andra inte gör det alls?
Ätstörningar är en grupp allvarliga psykiatriska sjukdomar där den som är drabbad tänker mycket på sin kropp, sin vikt och vad man äter.
Idag uppmärksammar vi World Eating Disorders Action Day vars syfte är att skapa medvetenhet och öka kunskapen om ätstörningar runt om i världen.
Många barn har mer eller mindre långa perioder av att vara petiga och kinkiga med maten. Vissa äter bara pasta under en tid medan andra bara vill ha korv. För de flesta går det här över efter 6-års åldern, men för vissa fortsätter det att vara ett stort problem och då kan det handla om Undvikande/restriktiv ätstörning.
”Jag hatade min kropp och jag hatade mig själv”. Agnes Mattson hade en tuff uppväxt där hon ofta kände sig annorlunda. Som tonåring utvecklade hon ätstörningar och självskadebeteende. Idag har hon fått hjälp och vill använda sina erfarenheter för att stödja andra unga så att de slipper gå igenom det hon har gjort
Anorexia nervosa är en ätstörning där den sjuke försöker svälta sig för att gå ner i vikt. Det är den dödligaste psykiatriska sjukdomen och tio procent av de som drabbas dör till följd av sjukdomen. Ida Nilsson från Karolinska Institutet, har fått forskningsbidrag från Hjärnfonden för att undersöka vad som orsakar sjukdomen.
