2023 gör Hjärnfonden den största utdelningen någonsin på 120 miljoner kronor i forskningsbidrag till totalt 95 olika forskningsprojekt om hjärnan och nervsystemet. Forskarna arbetar med Alzheimer, ALS, psykisk ohälsa, stroke och många andra områden inom neurologi på universitet runt om i Sverige.
I fjol kunde Hjärnfonden, tack vare gåvor från våra givare, ge nytt stöd till 99 lovande forskningsprojekt. Här berättar vår ordförande Peter Thelin om årets satsning på svensk hjärnforskning – och varför gåvor är så viktiga.
Hur påverkar en inflammation de nervkretsar i hjärnan som styr om du mår bra eller dåligt? Det är fokus för David Engbloms forskning, en av de forskare som fått bidrag av Hjärnfonden i år.
I år får 99 forskningsprojekt dela på 105,3 miljoner kronor. Det är ett viktigt tillskott till svensk hjärnforskning och tar oss närmare ett samhälle där alla hjärnor når sin fulla potential, fria från sjukdomar.
Viljan att stödja svensk hjärnforskning har aldrig varit större. Hjärnfonden gör den största utdelningen någonsin när 90 forskningsprojekt får dela på totalt 106 miljoner kronor.
Forskningen om multipel skleros (MS) har gjort stora framsteg under de senaste decennierna. Det finns nu effektiva läkemedel som bromsar sjukdomen och kan dämpa skov. Men det finns fortfarande många obesvarade frågor om sjukdomen. Tomas Olsson är professor på Karolinska Institutet och har forskat om MS i många år.
Klusterhuvudvärk (Hortons huvudvärk) är en extremt plågsam form av huvudvärk som kommer i attacker. Smärtan är oerhört intensiv och värre än den man upplever vid njursten eller förlossning. Det finns inget botemedel och vad som orsakar Hortons huvudvärk är okänt.
Många barn har mer eller mindre långa perioder av att vara petiga och kinkiga med maten. Vissa äter bara pasta under en tid medan andra bara vill ha korv. För de flesta går det här över efter 6-års åldern, men för vissa fortsätter det att vara ett stort problem och då kan det handla om Undvikande/restriktiv ätstörning.
En hjärnskada kan få stora konsekvenser och påverka hela livet för den som drabbats, från motoriska problem och hjärntrötthet till relationer med andra människor. Hjärnans egen förmåga till läkning är begränsad efter en hjärnskada.
