Hjärnfonden har fått det största testamentet någonsin till Alzheimerforskningen i Sverige. Tack vare testamentet på 70 miljoner kronor får Sveriges främsta hjärnforskare nya resurser i kampen mot Alzheimer.
Här är tips på sommarvärdar som i år talat om hjärnan, vetenskap eller hur det är vara anhörig till någon vars hjärna fungerar annorlunda.
När jag ser tillbaka på 2018 blir det tydligt hur viktigt stödet från givare som du är. Inte minst för att vi än en gång slog insamlingsrekord. Tillsammans samlade vi in över 200 miljoner kronor, som kommer att göra stor skillnad för svensk hjärnforskning. Det innebär att fler liv går att rädda, att fler människor får bättre livskvalitet och att fler familjer får mer tid tillsammans.
En kartläggning av en viss sorts hjärnceller, oligodendrocyter, visar att de kan ha en betydande roll i utvecklingen av multipel skleros (MS). Upptäckten kan leda till nya behandlingsmetoder som inriktar sig på andra områden än enbart immunförsvaret. Gonçalo Castelo-Branco, en av av forskarna från Karolinska Institutet, som står bakom studien får forskningsbidrag från Hjärnfonden.
Vi har inte råd att vänta på bättre stöd till hjärnforskningen – därför behövs din gåva nu! När allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom kommer lidandet att öka och vårdkostnaderna skena. Professor Agneta Nordberg är övertygad om att vi kommer att hitta ett botemedel, men då måste hjärnforskningen få bättre resurser.
Våra kognitiva förmågor är knutna till vårt tänkande och intellekt. Det är vår förmåga att minnas, tänka, tala och planera en aktivitet. Alla de funktioner i hjärnan som vi behöver för att klara att utföra dagliga aktiviteter och sysslor.
Varje år drabbas 20 000–25 000 personer i Sverige av Alzheimer och andra demenssjukdomar och i takt med att vi blir allt äldre är det också fler som drabbas. Även om det ännu inte finns något botemedel går det ändå att påverka risken att drabbas av Alzheimer genom förändringar i livsstilen.
Att ställa diagnos på Alzheimers sjukdom kan vara svårt, eftersom flera andra tillstånd kan ge samma symtom. Men nu finns en ny metod som avbildar hjärnan och visar den spridning av proteinet tau som finns enbart vid Alzheimer.
Hur minne och inlärning fungerar är inte klarlagt, speciellt inte på nervkretsnivå. Klas Kullander och hans kollegor vid Uppsala universitet har upptäckt en specifik nervcell i hjärnan som har central betydelse för inlärning. Studien kan få betydelse för möjligheten att motverka minnesförlust vid Alzheimers sjukdom.
