Henrik Larsson från Örebro universitet får medel från Hjärnfonden för att ta reda på om barn med adhd löper större risk att utveckla andra sjukdomar i vuxen ålder. Med hjälp av världens största tvillingregister kommer data visa om det finns kopplingar mellan adhd och utvecklandet av åldrandets sjukdomar.
Trots att en persons DNA ser likadant ut hela livet kan våra gener ändå börja uttrycka sig annorlunda och göra att vi insjuknar i sjukdomar som vi har anlag för. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt en ny mekanism för en känd riskgen som triggar igång multipel skleros (MS) genom så kallad epigenetisk reglering. De fann även en skyddande genvariant som minskar risken för MS.
Cellens skräphanteringssystem kan sprida skadliga klumpar av proteiner mellan nervceller i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Spridningen kan bromsas i experiment med odlade celler. Upptäckten kan få betydelse för utveckling av ny diagnostik och på sikt även läkemedel som stoppar eller bromsar spridningen. Det visar forskning från Linköpings universitet som leds av Martin Hallbeck
Stefan Ståhl är professor i molekylär bioteknik och forskar på en helt ny metod för att stoppa Alzheimers sjukdom. Att projektet fick stöd från Hjärnfonden har varit helt avgörande. Här berättar han mer – och förklarar varför din gåva är så viktig.
Hjärnfondens f.d. ordförande Lars Olson, Professor vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, belönas med H.M. Konungens medalj av 8:e storleken i Serafimerordens band för framstående forskningsinsatser inom neurobiologi.
Tack vare generösa gåvor från privatpersoner och företag kan vi i år dela ut 74.2 miljoner kronor till 110 forskningsprojekt. Det är den största utdelningen sedan stiftelsen grundades och vi fortsätter vara en av de viktigaste finansiärerna av svensk hjärnforskning.
Joel Nordin är en av Hjärnfondens stipendiater och forskar på Karolinska Institutet. Han letar efter nya sätt att transportera molekyler till hjärnan för att behandla sjukdomar som Alzheimers och Huntingtons sjukdom.
Hjärnans belöningssystem är centralt vid beroendeutveckling. När vi äter god mat, motionerar eller har sex, frisätter systemet dopamin; vi får en känsla av välmående. När vi konsumerar alkohol eller andra beroendeframkallande ämnen, frisätts mer dopamin än vid naturlig stimulering, belöningssystemet “kidnappas” av drogen. Niclas König, en av Hjärnfondens stipendiater, forskar på Uppsala universitet om vilka nervbanor som styr det motiverande beteendet.
Forskare vid Karolinska Institutet och University of North Carolina har identifierat de celltyper som ligger till grund för schizofreni, i en studie som publiceras i Nature Genetics. Fynden pekar ut färdriktningen för utveckling av nya behandlingsmetoder mot sjukdomen.
