Symtomen kommer smygande, i början märker man dem inte. Lite stel på morgonen; det är väl alla? Träningsvärk som inte släpper, muskeltonus, en arm som inte riktigt hänger med, en fot som snubblar till, lite svagare och lite tröttare – det hör väl till åldern? Läs Cicci Qwinths berättelse om livet med Parkinsons sjukdom.
Shansheng Yang är en av Hjärnfondens stipendiater. Han forskar om Parkinsons sjukdom och vill använda stamceller som behandling av sjukdomen. Klicka på pilen i bilden och se en kort film där han berättar om sin forskning.
Ännu en gång kan Hjärnfonden dela ut ett rekordbelopp i forskningsstöd – tack vare alla våra givare. Här berättar vår styrelseordförande, Peter Thelin, mer om hur dina gåvor gör skillnad.
I Sverige finns ungefär 20 000 personer med Parkinsons sjukdom. Sjukdomen beror på att de nervceller som bildar dopamin förstörs. Anqi Xiong, en av Hjärnfondens stipendiater, vill behandla sjukdomen genom att återskapa den typen av neuron direkt i hjärnan. Klicka på pilen i bilden och se en kort film där hon berättar om sin forskning.
För Hjärnfonden är det självklart att de insamlade pengarna går till den mest lovande hjärnforskningen. Men enligt Cecilia Lundberg, professor i neurobiologi, finns det fler kvalificerade projekt än vad pengarna räcker till. Hon vet, eftersom hon också är ordförande i vår vetenskapliga nämnd – den expertgrupp som bestämmer vilka som ska få forskningsstöd. Här berättar hon om varför din gåva är så viktig.
Laserverktyg, snabbare evolution och ny tumörbehandling – tre Nobelpris som är speciellt intressanta för hjärnforskningen. Här förklarar professor Lars Olson varför.
Två lovande projekt får stöd av Hjärnfonden. Vid Lunds universitet produceras stamceller för behandling av Parkinsons sjukdom och i Umeå testas nya läkemedel mot ALS.
När jag ser tillbaka på 2018 blir det tydligt hur viktigt stödet från givare som du är. Inte minst för att vi än en gång slog insamlingsrekord. Tillsammans samlade vi in över 200 miljoner kronor, som kommer att göra stor skillnad för svensk hjärnforskning. Det innebär att fler liv går att rädda, att fler människor får bättre livskvalitet och att fler familjer får mer tid tillsammans.
Hjärnan och nervsystemet har en begränsad kapacitet att läka vid skador och sjukdomar som exempelvis vid en hjärnskakning eller Parkinsons sjukdom. På Hjärnans Dag föreläste Cecilia Lundberg, professor i neurologi vid Lunds universitet, om hur vi med hjälp av genterapi kan reparera skador på hjärnan och laga trasiga gener.
