Hjärnfonden har beslutat att dela ut stipendier till 12 forskare vid 5 lärosäten. Hjärnfondens postdoktorala stipendier är en satsning på framtidens hjärnforskare och på hjärnforskning i Sverige.
Genom att använda avancerade molekylära tekniker vill hon förstå vilka cellulära processer i hjärnan som ger upphov till skillnader i socialt beteende hos män och kvinnor. Hannah är en av Hjärnfondens stipendiater.
Vilken roll spelar hjärnbarken i sjukdomsbilden vid Parkinsons sjukdom? Det är fokus för Yvonne Johanssons forskning. Hon är en av Hjärnfondens stipendiater.
Granville Matheson är en av Hjärnfondens stipendiater. Han utvecklar en metod för att med hjälp av PET – en avbildningsteknik – undersöka hjärnans kemi hos deprimerade personer.
Mikael Tiger är en av Hjärnfondens stipendiater. Fokus för hans forskning är att undersöka vem som blir hjälpt av de behandlingar mot depression som används idag och om de kan förbättras.
Alla nervceller är inte lika känsliga för de skadliga proteinklumpar som bildas vid ex Alzheimers sjukdom eller Huntington och Maria Jonson, en av Hjärnfondens stipendiater vill veta varför.
Det finns ungefär 81 000 personer i Sverige som har epilepsi. Livslängden är förkortad för personer som har sjukdomen. Olafur Sveinsson, en av Hjärnfondens stipendiater, vill ta fram ny behandling som som kan användas för att minska dödligheten.
Ledgångsreumatism är en autoimmun och smärtsam sjukdom som omkring 0,5-1 procent av befolkningen lider av. Att hitta en efffektiv smärtlindring är fokus för Jie Su, en av Hjärnfondens stipendiater.
Parkinsons sjukdom drabbar ca en procent av befolkningen över 60 år. Det kan vara svårt att ställa diagnos och därför letar David Bäckström, en av Hjärnfondens stipendiater 2020, efter biologiska markörer i blod som visar vem som har sjukdomen.
