Marina Franck har fått Hjärnfondens postdoktorala stipendium. Hon vill ta reda på vilken roll olika sorters nervceller i ryggmärgen har för att reglera smärta och klåda, tillstånd som drabbar många människor och där det idag saknas effektiv behandling för många.
I Sverige finns ungefär 20 000 personer med Parkinsons sjukdom. Sjukdomen beror på att de nervceller som bildar dopamin förstörs. Anqi Xiong, en av Hjärnfondens stipendiater, vill behandla sjukdomen genom att återskapa den typen av neuron direkt i hjärnan.
Funda Orhan, en av Hjärnfondens stipendiater, forskar om schizofreni. Att hennes forskning i slutändan ska leda till att människor som lider av psykisk ohälsa ska få hjälp är en av hennes drivkrafter.
#postkodeffekten
Sanaz Gabery, en av Hjärnfondens stipendiater, forskar om Huntingtons sjukdom. Att få möta patienter och deras anhöriga och ta del av deras berättelser om hur sjukdomen påverkar deras liv har haft en stor inverkan på henne och är en viktig drivkraft för hennes arbete. #postkodeffekten
Havandeskapsförgiftning är den vanligaste orsaken till mödradödlighet och hjärnkomplikationer ligger bakom flest dödsfall. Lina Bergman, en av Hjärnfondens stipendiater vill hitta markörer som visar vilka kvinnor som har hög risk för att drabbas av hjärnpåverkan och vill förstå vilka sjukdomsmekanismer som ligger bakom så att de kan behandlas i tid. #postkodffekten
Nyfikenhet, stor mängd energi och en övertygelse om att allt är möjligt är viktiga drivkrafter för Caroline Ingre. Hon är en av Hjärnfondens stipendiater och forskar om den obotliga sjukdomen ALS på Karolinska Institutet. #postkodeffekten
Hjärnfondens utdelning av 7,8 miljoner kronor innebär att fler forskare kan bidra till att hitta nya metoder för att förebygga, upptäcka och behandla hjärnans ohälsa. Det ger hopp om nya framsteg och genombrott för alla som drabbats av till exempel ALS, Parkinsons sjukdom, beroende eller psykisk ohälsa, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.
Joel Nordin är en av Hjärnfondens stipendiater och forskar på Karolinska Institutet. Han letar efter nya sätt att transportera molekyler till hjärnan för att behandla sjukdomar som Alzheimers och Huntingtons sjukdom.
Hjärnans belöningssystem är centralt vid beroendeutveckling. När vi äter god mat, motionerar eller har sex, frisätter systemet dopamin; vi får en känsla av välmående. När vi konsumerar alkohol eller andra beroendeframkallande ämnen, frisätts mer dopamin än vid naturlig stimulering, belöningssystemet ”kidnappas” av drogen. Niclas König, en av Hjärnfondens stipendiater, forskar på Uppsala universitet om vilka nervbanor som styr det motiverande beteendet.
