Granville Matheson är en av Hjärnfondens stipendiater. Han utvecklar en metod för att med hjälp av PET – en avbildningsteknik – undersöka hjärnans kemi hos deprimerade personer.
Mikael Tiger är en av Hjärnfondens stipendiater. Fokus för hans forskning är att undersöka vem som blir hjälpt av de behandlingar mot depression som används idag och om de kan förbättras.
Alla nervceller är inte lika känsliga för de skadliga proteinklumpar som bildas vid ex Alzheimers sjukdom eller Huntington och Maria Jonson, en av Hjärnfondens stipendiater vill veta varför.
Det finns ungefär 81 000 personer i Sverige som har epilepsi. Livslängden är förkortad för personer som har sjukdomen. Olafur Sveinsson, en av Hjärnfondens stipendiater, vill ta fram ny behandling som som kan användas för att minska dödligheten.
Ledgångsreumatism är en autoimmun och smärtsam sjukdom som omkring 0,5-1 procent av befolkningen lider av. Att hitta en efffektiv smärtlindring är fokus för Jie Su, en av Hjärnfondens stipendiater.
Parkinsons sjukdom drabbar ca en procent av befolkningen över 60 år. Det kan vara svårt att ställa diagnos och därför letar David Bäckström, en av Hjärnfondens stipendiater 2020, efter biologiska markörer i blod som visar vem som har sjukdomen.
Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd har beslutat att i år dela ut stipendier till 10 forskare som nyligen avlagt doktorsexamen. De kommer att kunna forska på heltid i två år om hjärnan och dess sjukdomar. Stipendiesumman är 300 000 kronor per år.
Vid Downs syndrom, som orsakas av en extra kromosom 21, utvecklas hjärnan på ett annorlunda sätt vilket leder till utvecklingsstörning och en ökad risk för en tidig form av Alzheimers sjukdom. Jan Hoeber, en av Hjärnfondens stipendiater studerar kopplingen mellan Alzheimer och Downs syndrom.
Hur kommer det sig att personer med sömnproblem oftare utvecklar depression än andra? Sandra Tamm, en av Hjärnfondens stipendiater vill förstå sambandet mellan depression och sömnproblem, två stora folksjukdomar som drabbar många människor.
