Minneskollen

Vad betyder ditt resultat?

Kanske tyckte du att det var väldigt lätt och upplever inte att du har några problem med minnet eller tvärtom, du är förvånad över att du fick ett dåligt resultat. Viktigt i båda fallen är att testet behöver göras över en längre tidsperiod och att resultatet inte är avgörande över hur bra eller dålig din minnesförmåga är.

Att du får ett lågt resultat kan bero på mycket. Att du inte så ofta är på Facebook, att du inte var koncentrerad när du gjorde testet, dålig sömn, stress eller annat som har påverkat din koncentrationsförmåga. Det kan också ha att göra med att du, som alla människor, glömt bort just det vi frågade om denna gång.

Om du efter upprepade gånger och under en längre tidsperiod har fått ett lågt resultat på testet eller någon i din omgivning reagerar över att du ofta glömmer saker, då kan det vara viktigt att följa upp. Känner du dessutom en oro över att något inte står rätt till, då bör du ta kontakt med din vårdcentral.

Om du under upprepande gånger fått många rätt på testet och för övrigt inte känner eller upplever någon oro över ditt minne då kan du slappna av, ditt minne verkar må bra.

Men om du känner att du ändå ofta glömmer saker och ting, trots att du fått ett högt resultat om och om igen i detta test, då kan det vara bra att följa upp.

Om Minneskollen

Idén med Minneskollen är få fler att reflektera över sin minnesförmåga. Minnet är en av hjärnans viktigaste och mest grundläggande funktioner, utan minnet skulle vi inte kunna glädjas åt förra årets semester, minnas första kärleken eller vad vi la ifrån oss mobilen. Minnet gör att vi överhuvudtaget kan fungera i vardagen.

Så här tränar minnesmästaren sitt minne

Jonas von Essen är tvåfaldig mästare i minne. Han kan memorera enormt mycket information och tävlar i att minnas tusentals siffror, spelkort, ansikten, namn, historiska datum och listor av ord. Bakom dessa färdigheter ligger naturligtvis mycket träning. En del av hemligheten kring minnesmästarens goda minne är att han associerar det han ska minnas med exempelvis bilder av olika slag.

Siffror förvandlas till bilder och historier. Det handlar om att kunna koppla in sina kreativa sinnen och använda sin fantasi för att minnas så bra så möjligt. Det är också vanligt att använda sig av en plats för att hänga upp kunskapen på. Gågatan i din hemstad kan användas för att komma ihåg i vilken följd svenska kungar regerat eller sovrummet för att komma ihåg inköpslistan. Det här sättet gör det lättare att komma ihåg och plocka fram rätt kunskap vid rätt tillfälle.

Några exempel på Jonas minnesförmåga

Memorera 500 namn på två timmar
3 841 binär tal på 30 minuter
25 blandade kortlekar på en timme
50 000 decimaler av talet pi

Jonas minnesteknik baserar sig på att han använder sig av olika “knep” för att dra maximal nytta av minnet.

Här får du fem tips av Jonas

Koppla det du vill minnas till något konkret, som olika kroppsdelar. Om du ska gå och handla kan du föreställa dig att du har spaghetti i håret, purjolök i öronen och ägg som ögon (om det är det du ska handla alltså!).
När du ska lära dig namn: Ta något du kommer att tänka på när du hör namnet och associera detta till personen genom en bild. Träffar du någon som heter Anna kanske hon får en stekpANNA på huvudet, Oscar vinner en Oscar för bästa film och Sara står mitt i en ökenstorm från SAhaRA.
För att bli bättre på geografi: Italien är ju väldigt lätt att minnas eftersom det ser ut som en stövel, men faktum är att alla länder ser ut som något om du tittar tillräckligt noga. Tänker du dig att Chile är en chilipeppar, Makedonien en skinkmacka och Angola en angorakatt så sätter de sig mycket bättre i minnet!
Om du vill lära dig språk: Gör en bild av ordets betydelse och koppla ihop denna med en bild av vad ordet låter som. Stol på spanska heter exempelvis silla och ödla heter lagarto. Ser du en stol täckt med sill och en skadad ödla som lagar sin tå framför dig så minns du det utan problem!
Hur bra minnestekniker du än har så kommer du att behöva repetera då och då. Smartast är att repetera ganska mycket i början och sedan gradvis mer och mer sällan. En tumregel är att upprepa det du har lärt dig efter några timmar, efter en dag, efter en vecka och efter en månad. Då kan du få det att verkligen etsa sig fast i långtidsminnet!

Tipsen kommer från Jonas von Essens bok ”Så får du ett superminne”

Bra att veta om minnet

Både arv och miljö har betydelse för hur bra minne vi har. Fysisk aktivitet är viktigt och att ha en bra kondition under vuxenlivet ökar chansen för att minnet och hjärnan ska åldras på ett bra sätt. Att stimulera och utmana hjärnan har en positiv effekt på minnesfunktionerna, men det handlar inte bara om att lösa veckans korsord utan också att lösa nya uppgifter och ta in nya kunskaper.

Olika minnessystem
Hjärnan har många olika slags minnessystem och funktioner. Vi har minnessystem som gör det möjligt att lagra information över kortare och längre tid och olika delar av hjärnan involveras för olika slags minnen.

Procedurminne handlar om förmågan att lära in och plocka fram färdigheter, som att cykla, simma eller borsta tänderna. Även kognitiva färdigheter räknas hit.

Perceptuellt minne syftar på vår förmåga att snabbt identifiera objekt och föremål i omvärlden. Det är minnet för saker vi inte kan sätta ord på, som till exempel hur vi känner igen ett ansikte, någons röst eller hur kaffe luktar och smakar.

Korttidsminnet har hand om information som för tillfället är aktuellt i medvetandet. Här brukar man skilja på primärminne, att passivt hålla information i medvetandet och arbetsminne, att hålla information i medvetandet samtidigt som du aktivt bearbetar informationen. Det kan handla om att du planerar att gå till kaffemaskinen och hämta en mugg med kaffe. Efter det rensas arbetsminnet och du går vidare. Arbetsminnet är avgörande för de flesta avancerade kognitiva aktiviteter, som till exempel att läsa och lära.

Semantiskt minne har att göra med våra kunskaper om världen. Att Paris ligger i Frankrike, att den 11 september är kopplat till terrordådet i New York eller om vår kunskap vad olika ord och associationer betyder. Att bord och stol är starkare associerade än soffa och kamera.

Episodiska minnet baseras på erfarenheter och är orienterat mot det förflutna. Det är vårt mest ålderskänsliga minnessystem och det minne som påverkas först hos de som drabbas av Alzheimers sjukdom. Det episodiska minnet baseras på information som förvärvats i ett visst sammanhang eller viss tidpunkt. Det hjälper oss att minnas namn på personer vi träffar, att komma ihåg vad som ska köpas från affären, när vi sist rastade hunden eller vad vi såg på TV kvällen innan.

Minnesproblem

Var la jag mobilen? Vart har husnycklarna tagit vägen och vilken pinkod är det till mitt bankkort? Det kan vara frustrerande när man inte kan memorera saker och ting. Men det är svårt att veta vad som är ett normalt sämre minne, som kommer vid en högre ålder och vad som beror på en sjukdom eller andra faktorer.

Om du till exempel har sovit dåligt, haft mycket att göra eller är stressad kan det tillfälligt påverka minnet. Besvären brukar då gå över om du tar det lugnt och sover ordentligt. Men om du vid ett flertal tillfällen har haft svårare att komma ihåg saker än tidigare och minnesproblemen håller i sig är det viktigt att söka vård.

När minnet försämras

Det är välkänt att minnet försämras när vi åldras. Men att få lite sämre minne som äldre behöver inte vara ett tecken på demens eller en annan sjukdom. Det drabbar de flesta, men graden av försämring varierar mycket mellan individer. Ytterligheterna framträder tydligast då man jämför personer vid hög ålder, då uppvisar vissa personer kraftig försämring medan andra i princip har oförändrad minnesförmåga.

Studier visar att den episodiska minnesfunktionen är ganska stabil från att den är färdigutvecklad och fram till cirka 60 års ålder. Men försämringen efter 60-årsåldern är väldigt individuell. Arv och miljö och om vi är fysiskt aktiva är några faktorer som har betydelse.
Personer som har bra minne i medelåldern tenderar också att ha bättre minne än jämnåriga i hög ålder.

Kan du träna minnesförmågan?

Vi har tidigare pratat om minnesmästarnas knep att träna upp minnet. Men forskning har visat att konditionsträning också har en stor betydelse för minnet och kan öka blodgenomströmningen i hippocampus hos både yngre och äldre personer.

En studie som har gjorts på en grupp personer mellan 60-70 år som under en tremånadersperiod fick ett individanpassat trettiominuterspass på löpband, tre gånger i veckan, visade en förbättrad minnesförmågan genom att öka volym och blodflöde i det område i hjärnan som kallas hippocampus.

Enligt forskarna handlar det sannolikt om en ökad vaskulär plasticitet, alltså förmågan att expandera och nybilda blodkärlen, snarare än att det bildas fler nervceller i hippocampus vid fysisk aktivitet.

Arbetsminnesträning

Flera studier pekar även på att arbetsminnet kan förbättras genom träning. Arbetsminnet är en betydelsefull kognitiv funktion som hjälper oss att komma ihåg vad vi läst i böcker eller på datorn, var vi lagt plånboken eller mobilen och vad som sagts, t ex att komma ihåg instruktioner eller samtal.

Arbetsminnet hjälper oss också att planera och organisera, allt från att laga mat till att studera.

Arbetsminne är till stor del synonymt med förmågan att kontrollera sin koncentration. Barn som till exempel har nedsatt arbetsminne har ofta koncentrationssvårigheter och svårt att kontrollera sin uppmärksamhet.

Arbetsminnesträning har visats sig förstärka kopplingar mellan områden i hjäss- och pannlob vilket är associerat till bättre arbetsminne. Dessutom har det visat sig att arbetsminnesträning ökar dopaminaktiviteten. Dopamin är viktigt för att kontrollera uppmärksamheten, människans arbetsminnesfunktioner och kognitiva plasticitet, det vill säga förmågan att förbättra minnesfunktionen.

Många träningsprogram för arbetsminnet liknar dataspel och finns anpassat för barn och vuxna.

Naturligt åldrande eller Alzheimers sjukdom?

Ibland glömmer vi självklara saker och ju äldre vi blir ju oftare händer det att man glömmer namn, årtal eller var man la sin mobiltelefon. Men det finns skillnader mellan ett normalt åldrande och en demenssjukdom, i det här fallet Alzheimers sjukdom.

Här är några exempel på vad som skiljer symtom på Alzheimers sjukdom från normalt förekommande åldersrelaterade förändringar.

Tecken på Alzheimer

Svårt att minnas vad du såg på TV eller åt till middag igår
Hittar inte hem eller till affären som du har varit i hundratals gånger
Svårigheter att ha en konversation
Oförmåga att hantera räkningar och klara digitala ärenden
Förlägga saker och kan inte spåra steg för att hitta dem
Glömma det som hände nyss
Förlorar överblicken över dagen eller säsongen

Naturligt åldrande

Glömma vad de sa på nyheterna dagen innan.
Köra fel någon gång trots att du varit på samma ställe flera gånger
Glömma namn och tappa ord på personer då och då
Missa en räkning och glömma inloggningsuppgifter ibland
Lägga osthyveln i fel låda
Glömma saker som hände för länge sedan
Glömma vilken dag det är och komma i håg det senare