Hjärnfonden
Ge en gåva

Vad är Neurofibromatos typ 1 (NF1)?

Neurofibromatoser är ett antal neurologiska sjukdomar som tillhör de ärftliga tumörsyndromen. Vid neurofibromatos utvecklas godartade tumörer längs nerver. Sjukdomen finns i tre olika typer; neurofibromatos typ 1 (FN1), neurofibromatos typ 2 (NF2) och schwannomatos.

Neurofibromatos typ 1 (NF1)

Neurofibromatoser är ett antal neurologiska sjukdomar som tillhör de ärftliga tumörsyndromen. Vid neurofibromatos utvecklas godartade tumörer längs nerver. Sjukdomen finns i tre olika typer; neurofibromatos typ 1 (FN1), neurofibromatos typ 2 (NF2) och schwannomatos. Den vanligaste av de tre varianterna är typ 1 som även kallas Recklinghausens sjukdom. Neurofibromatos typ 1 (NF1) kan ge symtom från hud, ögon, skelett och nervsystem.1 Det vanligaste symtomet är många så kallade ”café au lait-fläckar”.2

Tumörerna vid NF1 kallas neurofibrom. 1 Neuro betyder nerv och fibrom betyder godartad bindvävsknuta.4 Precis som namnet avslöjar består tumörerna av bindväv och uppstår kring nerver med inväxt av blodkärl. De yttrar sig ofta som tumörer i huden och trots att de kan ge lokala besvär är tumörerna godartade. De kan variera kraftigt i form och storlek. 1

Sjukdomarna neurofibromatos typ 1 och 2 är i sig är inte sällsynta och NF 1 förkommer hos 1 av 3000–4000 personer. Hälften av alla med NF1 har det man kallar ”café au lait-fläckar”, det vill säga ljusbruna fläckar, men har inga övriga svårigheter. Den andra hälften kan ha mycket stora funktionsnedsättningar.3 Funktionsnedsättningarna beror på växande plexiforma neurofibrom3 som uppträder som en diffus tillväxt av underhudsvävnad som ofta är lokaliserad till ansiktet, huvudsvålen, bröstet, nacken och ibland även i bäckenet eller buken. Plexiforma neurofibrom har en benägenhet att sprida sig längs nervrötterna för att så småningom nå ryggmärgen.5

NF1 orsakas av en förändring i arvsmassan (mutation) i genen på det 17:e kromosomparet. Den här genen styr cellens tillväxt men styr också bildningen av ett äggviteämne som är viktigt för bland annat stödjevävnad kring nerver. Olika mutationer i genen ger olika utfall av sjukdomen. Tumörtillväxt beror på att tumören inte hämmas. 2     

NF1 är en dominant ärftlig sjukdom.4 Om en av föräldrarna har sjukdomen är risken att barnen ska få sjukdomen 50 procent vid varje graviditet. 2 I hälften av fallen uppstår sjukdomen genom en nymutation.4

Symtom vid NF1

Symtomen vid NF1 är varierande och ser olika ut vid olika åldrar2,4 och hos olika personer.6 Vissa symtom ses redan under barnaåren medan andra uppträder i vuxen ålder. 2

  • Spädbarnstiden
    Många café au lait-fläckar, fler än 5-6,är det vanligaste symtomet och finns ofta med redan från födseln. Vid fyra års ålder ses dessa hos nästan alla barn med NF1.
    Opticusgliom är en godartad tumör som ibland inte ger några symtom alls men som hos vissa kan ge tryck på synnerven eller synbanorna. Det kan ge synnedsättning och behöva behandlas. Opticusgliom debuterar oftast under förskoleåren, men kan uppkomma redan under det första levnadsåret. Ibland är skelning och synnedsättning de första symtomen på NF1.
    Plexiforma neurofibrom kan uppkomma och tillväxa från början och upp genom åren
  • Förskoleåren
    Många fräknar i armhålor och ljumskar är typiskt för NF1 och kommer gradvis under förskoleåren.
    Lisch noduli är godartade pigmentknutor som uppkommer på ögats regnbågshinna vid 4–6 års ålder.
    Skolios (snedhet i ryggraden) kan debutera under förskoleåren men är mer vanligt under åren innan puberteten.
    Opticusgliom (se ovan). 2
    Skelettavvikelser kan yttra sig som en böjning av underbenet eller underarmen (2)
  • Skolår och tidigt tonår
    Kutana neurofibrom är godartade bindvävsknutor i huden. Nästan alla vuxna med NF1 har kutana neurofibrom och de första kan uppkomma under tonåren.
    Risken för skolios ökar under tonåren då barnet växer mycket.2
  • Vuxna
    Tumör utveckling är vanligare hos vuxna. Speciellt beträffande plexiforma neurofibrom. Bröstcancer är vanligare och kvinnor med NF1 ska följas med mammografi från 30 års ålder.
    Hjärt-kärlkomplikationer, särskilt förhöjt blodtryck,  behöver uppmärksammas
    Nästan alla vuxna med NF1 har kutana neurofibrom.2

De flesta som har NF1 har normal begåvning, men ungefär hälften har någon form av inlärningssvårigheter. Brist på koncentrationsförmåga, korttidsminne, uthållighet och förmåga att organisera och planera är vanligt vid NF1. Det är också vanligare med försenad språkutveckling, otydligt tal och stamning än hos andra barn. Hos flera  förekommer även neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD och autism.4

Andra symtom och komplikationer som kan uppträda vid NF1 är kortvuxenhet som ses hos en tredjedel, stort huvudomfång är mycket vanligt samt en något ökad risk för epilepsi och tumörsjukdomar.2

Ungefär hälften av alla med NF1 har inga eller lindriga symtom. 40 procent har medicinska problem. Cirka 20 procent har skolios. 2

Diagnos och behandling

Eftersom olika symtom debuterar vid olika åldrar kan det vara svårt att med säkerhet avgöra om barnet har NF1. Diagnosen baseras därför på de symtom som barnet har. Fler än ett symtom krävs för diagnos.2

Man tittar på café au lait-fläckar, neurofibrom/plexiformt neurofibrom, pigmentfläckar i armhålor/ljumskar, skelettförändringar i långa rörben (falsk led) eller på sfenoidvingebenet (innanför örat), opticusgliom, Lischska noduli och om det finns föräldrar eller syskon med NF1. 4

Det finns inte någon specifik behandling som kan bota eller bromsa sjukdomsutvecklingen vid NF1 idag.  Däremot kan många symtom och komplikationer behandlas framgångsrikt.2

Café au lait-fläckar kan eventuellt behandlas med laser och besvärliga eller illasittande cutana och plexiforma neurofibrom med plastikkirurgi. 4 Vissa tumörer kan opereras bort med vanlig kirurgi eller med stålkniv (gammakniv).  Ofta krävs samarbete mellan olika slags läkare för bästa tänkbara vård. Vid opticusgliom samarbetar exempelvis ögonläkare, onkolog och neurokirurg.4 Regelbundna och täta läkarkontroller är viktiga för att upptäcka nya symtom så tidigt som möjligt.2

Forskning neurofibromatos typ 1

De plexiforma neurofibromen sitter ofta i nerver inuti kroppen4 och är en tumörtyp som växer utan tydliga avgränsningar, vilket gör dem svåra att operera7. Forskning och behandlingsförsök pågår i USA, England, Sverige och Nederländerna med en medicinsk behandling som kan stoppa tillväxten av plexiforma neurofibrom, och resultat kommer inom ett par år. 4 Ett nytt läkemedel, som i studier visat sig kunna minska tumörernas volym, har däremot nyligen godkänds i USA. Det får skrivas ut till barn från 2 år och som har plexiforma neurofibrom som inte kan opereras.7,8 Företaget bakom produkten har ansökt om godkännande för försäljning av läkemedlet även i EU.9

I Sverige pågår en forskningsstudie på barn.

Korta fakta om neurofibromatos typ 1 (NF1) 

  • NF 1 förekommer hos 1 barn av 3000.10
  • Man räknar med att det finns 2 000–3 000 personer i Sverige med NF1.10
  • Neurofibromatos finns över hela världen och är lika vanligt hos båda könen.4
  • Neurofibromatos upptäcktes av den tyske patologen professor Freidrich Daniel von Recklinghausen i början av 1900-talet.4

Referenser:

1) Uppsala akademiska
2) NF-Förbundet
3) Sahlgrenska sjukhuset
4) Ågrenska
5) Svensk mesh Karolinska
6) Netdoktor
7) Dagens medicin
8) FDA
9) AstraZeneca
10) Sällsynta diagnoser

Patientorganisation: NF förbundet
Boktips: Att leva med neurofibromatos av Ingela Sjöberg

Publicerad 2021-03-17

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Diagnoser

Här har vi samlat information om hjärnans diagnoser och sjukdomar.

shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta