ADHD

Lena Dahlenborg, vars son har ADD och autism, är en av de föräldrar som deltog i vår manifestation för att uppmärksamma den svåra skolsituation som många barn med ADHD, ADD, autism och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har.
– Jag deltog i marschen eftersom jag tycker att det är viktigt att uppmärksamma npf-barns skolsituation, säger hon.

För många barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som kommer tillbaka till skolan väntar ännu ett tufft skolår med stor oro. För elever med NPF får inte stöd de behöver och har rätt till enligt skollagen. Hjärnfondens fråga vad barn med NPF behöver i skolan, på #FrågaBarnen, visar att många elever saknar en anpassad lärmiljö och kunskap hos skolpersonal. Därför behövs nu en storsatsning för kunna genomföra anpassningar och öka kunskapen hur man bemöter barn med NPF i skolan. Mer resurser behövs för att göra de stödinsatser som behövs:

Debatt
Tiotusentals elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) går nu på sommarlov. Flera firar med kompisarna och är glada över goda resultat. Men alldeles för många har haft ett tufft skolår: med sänkt självförtroende, misslyckande i olika ämnen, stor frånvaro, sänkta betyg och mobbning. De flesta har inte fått det stöd de har rätt till i skolan och når därför inte kunskapsmålen. Samhället har inte råd vare sig mänskligt, socialt eller ekonomiskt – att låta så många elever misslyckas i skolan bara för att de inte har fått rätt eller tillräckligt stöd. Därför behövs nu en kraftfull nationell satsning för att även dessa elever ska nå kunskapsmålen och lyckas i skolan. Vi uppmanar därför regeringen att avsätta en NPF-miljard i höstens statsbudget. Resurser som går till kraftfullare kompetensspridning så att skolan verkligen kan ge det särskilda stöd som dessa elever behöver.

Nu har 1 miljon skolbarn sommarlov. Flera firar med kompisarna och är glada över goda resultat. Men många elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har haft ett tufft skolår och flera lämnar skolan utan godkända betyg. Vi vill sprida information om skolsituationen för barn med NPF och behovet av att förbättra stödet till elever med funktionsnedsättning i skolan och följer därför upp den tidigare informationskampanjen minfullapotential.se med #FrågaBarnen.

ADHD förekommer hos ungefär fem procent av barnen och tre till fyra procent av vuxna. En av dem är Grace Brungardt. Hon är 11 år och vill att andra ska förstå hur det är att ha ADHD. Här kan du läsa hennes berättelse.

ADHD är en omstridd diagnos. Men vem får ADHD och vad gör man efter diagnosen? Ställs det flera diagnoser idag än tidigare, och vad betyder det? Hur yttrar sig ADHD och vad betyder det för livet? Skrivs det ut för många läkemedel och är det fler pojkar än flickor som har ADHD? Det finns fortfarande begränsad kunskap om ADHD i samhället, både vad gäller barn och vuxna med diagnosen.

I mars landar de första mjölkförpackningarna i kyldiskarna med korta berättelser om hur det kan vara att leva med adADHD, Aspergers och Tourettes syndrom. Okunskapen och stigman om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, är stor. Vi är därför mycket glada över möjligheten att i samarbete med Arla sprida kunskapen om hur det är att leva med en NPF-diagnos […]

Emma Frans forskar om ADHD. Fokus för hennes forskning är de långsiktiga effekterna av ADHD-medicinering. ADHD förekommer hos ungefär fem procent av barnen och tre till fyra procent av vuxna och är därmed den vanligaste utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningen. Här berättar Emma Frans själv om sin forskning och vad den betyder för dig som har ADHD eller ett barn med ADHD.

Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet forskar om barns inlärningsförmåga och hur den kan påverkas och förbättras. Han är aktuell med en ny bok som heter ”Hjärna, gener och jävlar anamma” där han bland annat skriver om att barn har olika inlärningstakt och hur viktigt det är att förståelsen för lärandet implementeras i skolan.