Ångest

Maskrosbarn sägs klara sig bra och blommar trots en tuff uppväxt medan orkidébarn är ömtåligare och drabbas lättare av psykisk ohälsa. Uppsalaforskaren Alkistis Skalkidou har fått stöd från Hjärnfonden för att lösa den svåra frågan om hur gener och miljö påverkar hur barn mår och beter sig. Genom prover från navelsträngsblod och saliv från barnen vill hon ta reda på hur barnets tidiga upplevelser av stress och andra miljöfaktorer kan interagera med deras gener för att påverka dess mentala hälsa och risken att drabbas av ADHD/ADD, depression eller ångestproblematik senare i livet.

Psykisk ohälsa är ett växande problem. Ungefär en tredjedel av alla människor drabbas någon gång i sitt liv av en ångeststörning. Posttraumatisk stress är inte ovanligt hos personer som flytt från krigsdrabbade områden. Men vad händer i hjärnan vid en ångestattack? Att förstå mekanismerna bakom psykisk ohälsa är ett av modern hjärnforsknings knivigaste problem.

Känslor är komplexa. För en del är de också överväldigande, okontrollerbara, intensiva och växlar snabbt. Personlighetsstörning är ett ofta bortglömt men allvarligt tillstånd. En folksjukdom som i ung ålder drabbar runt två procent av befolkningen. Omgivningen betraktar ofta den som inte kan styra över sina känslor som besvärlig, överdramatiserande och manipulerande. Men det finns tydliga biologiska orsaker och hjälp att få.