Anorexia nervosa är en ätstörning där den sjuke försöker svälta sig för att gå ner i vikt. Det är den dödligaste psykiatriska sjukdomen och tio procent av de som drabbas dör till följd av sjukdomen. Ida Nilsson från Karolinska Institutet, har fått forskningsbidrag från Hjärnfonden för att undersöka vad som orsakar sjukdomen.
Det här är Miss Della. Hon är baserad på den riktiga och verkliga lilla Della som föddes med en CP-skada. 25 kr av varje såld poster går oavkortat till Hjärnfonden.
Kristiina Tammimies, forskargruppsledare på Karolinska Institutet studerar de genetiska faktorerna bakom autism och andra diagnoser inom autismspektrumtillstånd, AST. Exakt vad som orsakar AST är okänt men både arv och miljö har betydelse.
Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet forskar om barns inlärningsförmåga och hur den kan påverkas och förbättras. Han är aktuell med en ny bok som heter ”Hjärna, gener och jävlar anamma” där han bland annat skriver om att barn har olika inlärningstakt och hur viktigt det är att förståelsen för lärandet implementeras i skolan.
-Sök hjälp tidigt om ditt barn har svårt att lära sig läsa och skriva, var inte rädd för att be om stöd.
Det rådet ger Juha Kere, professor vid Karolinska Institutet som studerar de genetiska orsakerna till dyslexi.
Maskrosbarn sägs klara sig bra och blommar trots en tuff uppväxt medan orkidébarn är ömtåligare och drabbas lättare av psykisk ohälsa. Uppsalaforskaren Alkistis Skalkidou har fått stöd från Hjärnfonden för att lösa den svåra frågan om hur gener och miljö påverkar hur barn mår och beter sig. Genom prover från navelsträngsblod och saliv från barnen vill hon ta reda på hur barnets tidiga upplevelser av stress och andra miljöfaktorer kan interagera med deras gener för att påverka dess mentala hälsa och risken att drabbas av ADHD/ADD, depression eller ångestproblematik senare i livet.
My föddes med hydrocefalus, vattenskalle. Under vecka 24 i graviditeten upptäcktes att hålrummen i Mys hjärna var förstorade eftersom vätska inte kunde dräneras ut som den skulle. Ett stopp hade av oförklarliga skäl uppstått och vätskan tryckte på hjärnan. Nu har Maries familj startat en insamling och hoppas kunna hjälpa forskningen att förstå hjärnan. Här är Maries berättelse.
Barn som föds extremt mycket för tidigt har större risk att utveckla autism under barndomen. Redan under nyföddhetsperioden syns skillnader i hjärnan hos dem som senare får autism, enligt en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Fynden, som publiceras i tidskriften Cerebral Cortex, pekar på att miljöfaktorer kan leda till autism.
