Demens

Hjärnfonden delar ut 3 miljoner till forskningen.

Personer som drabbas av en demenssjukdom upptäcks inte i tid. Enligt Svenska Demensregistret är det mindre än hälften som insjuknar i en demenssjukdom som får en fullständig demensutredning. Ny forskning kan underlätta att ställa diagnos redan innan sjukdomen brutit ut och personer i riskzonen kommer att kunna fångas upp i tid, vilket kommer att ha stor betydelse då nya läkemedel finns tillgängliga.

Caroline Graff, professor i genetisk demensforskning leder familjeutredningarna vid minnesmottagningen på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Dit kommer personer som undrar över sin risk att insjukna i demens. Utifrån journalkopior, utredningsresultat och i bästa fall neuropatologiska undersökningar på sjuka släktingar kan hon bedöma om förekomsten av demenssjukdom i släkten överensstämmer med det som är karakteristiskt för en ärftlig form av sjukdomen.

Ingmar Skoog är professor och överläkare inom psykiatri och neurokemi vid Göteborgs universitet. Han vill ta reda på vilka tecken man kan upptäcka i kroppen flera årtionden innan en demenssjukdom bryter ut. Ingmar var en av talarna på Hjärnans dag den 18 mars 2015.

Det pågår mycket forskning kring Alzheimers sjukdom och demens, bland annat för att klarlägga vilken roll proteinerna beta-amyloid och tau spelar. Dessa proteiner initierar sjukdomsprocessen i hjärnan. Det pågår även stora studier för att hitta genetiska orsaker till demens och Alzheimers sjukdom, samt epidemiologiska studier för att hitta nya riskfaktorer.