Hur påverkar en inflammation de nervkretsar i hjärnan som styr om du mår bra eller dåligt? Det är fokus för David Engbloms forskning, en av de forskare som fått bidrag av Hjärnfonden i år.
Känslan av att befinna sig i en grop. Att inte känna någon glädje. Där hamnade Estelle när prestationsångesten tog överhand. Tanken på att ständigt bli bättre och prestera mer blev viktigare än allt annat. Det tog mer tid från kompisar och familj och höll henne uppe sent på kvällarna. Tillslut återstod bara pluggandet och återhämtningen uteblev. Med det kom depressionen och till slut tystnaden – när hon slutade att prata.
Varje år tar nästan 1 500 människor sitt liv i Sverige. På Hjärnans Dag den 19 april 2018 föreläste Ullakarin Nyberg, specialist i psykiatri och suicidforskare vid Centrum för Psykiatriforskning, Karolinska Institutet , om hur viktigt det är att vi vågar tala om självmord. Klicka på pilen i bilden så kan du se hennes föreläsning.
Annica Utbult berättar i den här filmen om hur det är att vara djupt deprimerad. Hon har haft tankar på att ta sitt liv men lyckats ta sig ur det genom att tänka på det som är viktigast i hennes liv, hennes dotter. Klicka på pilen så kan du se filmen.
Var fjärde svensk drabbas någon gång av en depression så allvarlig att den kräver behandling. Sophie Erhardt är professor på Karolinska Institutet och hennes forskning syftar till att identifiera de patienter som drabbas svårast av en depression och som riskerar att ta sitt liv. Hon vill förstå varför de här patienterna blir så svårt sjuka och […]
Anders Blomqvist, professor på Linköpings universitet är en av de som fått ett forskningsbidrag från Hjärnfonden i år. Han forskar om hur inflammation och infektioner ute i kroppen påverkar hjärnan.
– Vi tror att inflammation i kroppen påverkar hjärnan och att det har betydelse för en mängd olika sjukdomstillstånd. Det är ganska vanligt att personer efter en långvarig infektion i kroppen får en depression.
Vad är orsakerna att en människa blir deprimerad och hur skiljer sig en depression från ledsenhet? Vad finns det för behandlingar och vad kan den drabbade och dess anhöriga göra själv vid depressionstillstånd.
Många patienter med schizofreni eller depression förlorar förmågan att njuta av och se fram emot glädjeämnen, ett symtom som kallas anhedoni. Det orsakar stort lidande för de som drabbas och många svarar inte på de sedvanliga behandlingar som finns idag. Därför vill Jonas Persson från Uppsala universitet, en av Hjärnfondens stipendiater 2017, undersöka om magnetisk stimulering av hjärnan kan vara en ny effektiv behandling.
Att träning är bra både för vår fysiska och mentala hälsa är välkänt. Nu visar forskning från Karolinska Institutet att lättare träning räcker för att se en positiv effekt på depression och att effekten kvarstår under lång tid.
