Dopamin

Vad händer i hjärnan och kroppen när vi blir förälskade? Nervsignaler från hjärnans limbiska system skickas ut till hela kroppen och vi svettas, får spänningar i magen, hjärtat börjar slå snabbare och vi kan inte sluta tänka på föremålet för vår kärlek. Faktum är att förälskelsen är som en beroendesjukdom. Hjärnforskaren Åke Pålshammar reder ut begreppen om varför det känns som att kärleken sitter i hjärtat, när den i själva verket sitter i hjärnan.

Vid Parkinsons sjukdom dör de nervceller som producerar dopamin i hjärnan. Bristen på dopamin i striatum, den del av hjärnan som kontrollerar våra rörelser, gör att rörelseförmågan rubbas hos Parkinsonpatienter. Nervcellerna i striatum förändras också vid sjukdomen och det är fokus för Angela Cenci Nilssons forskning. Hon är professor vid Lunds universitet och fick i år ett forskningsbidrag från Hjärnfonden.

Den 11 april är Internationella Parkinson-dagen och det vill vi uppmärksamma. I Sverige finns ungefär 20 000 personer med Parkinsons sjukdom. Sjukdomen beror på att nervceller i ett område i hjärnan som heter substantia nigra bryts ned. En betydande del av de symtom som uppkommer beror på att det framför allt är de nervcellerna som producerar dopamin som bryts ner. Dopamin behövs för hjärnans styrning av kroppsrörelserna och när de här nervceller dör försämras möjligheten att kontrollera kroppens rörelser. Sjukdomen ger besvär som långsamhet, skakningar och stelhet.

Det är välkänt att vår kognitiva förmåga, det som har med minne, tänkande, lärande och tolkandet av vår omvärld att göra, försämras med åren och är en del av den naturliga åldringsprocessen. Men det finns stora skillnader i vilken grad försämringen sker mellan olika individer. En av Hjärnfondens stipendiater 2017, Nina Karalija vill ta reda på vilka biologiska processer i hjärnan som kan förklara skillnaderna och framför allt vilken roll ett av hjärnans signalsystem, dopaminsystemet har