Den 30 maj är det den internationella MS-dagen. I Sverige har ca 20 000 individer MS och 600 nya fall tillkommer varje år.
Forskare från Karolinska Institutet har upptäckt att en celltyp i det centrala nervsystemet, oligodendrocyter, kan spela en annorlunda roll i utvecklingen av multipel skleros (MS) än tidigare trott. Fynden kan öppna för nya terapeutiska metoder för MS. Hjärnfonden är en av finansiärerna av forskningen.
Forskningen om multipel skleros (MS) har gjort stora framsteg under de senaste decennierna. Det finns nu effektiva läkemedel som bromsar sjukdomen och kan dämpa skov. Men det finns fortfarande många obesvarade frågor om sjukdomen. Tomas Olsson är professor på Karolinska Institutet och har forskat om MS i många år.
Nikki lever med den neurologiska sjukdomen MS, multipel skleros. Hör henne berätta om hur hela världen rasade när hon fick sin diagnos 2016. Och om vilka svårigheter hon möter i vardagen.
Klicka på pilen i bilden och se en film med Nikki.
Nikki Kjellsson är en av de ca 18 000 svenskar som lever med Multipel skleros (MS). Det är en autoimmun sjukdom där immunförsvarets vita blodkroppar attackerar och förstör det hölje av myelin som omger nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen. Det stör överföringen av nervimpulser.
Nikki Kjellsson är 28 år och lever med den neurologiska sjukdomen MS, multipel skleros. Den 13 december 2016 fick hon diagnosen, kort efter att hon fyllt 25 år. Det blev en speciell jul, full av oro och funderingar kring framtiden.
Multipel skleros (MS) är en autoimmun sjukdom där immunförsvarets vita blodkroppar attackerar och förstör det hölje av myelin som omger nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen. Det stör överföringen av nervimpulser.
Lars Olson har ägnat över 5O år åt hjärnforskning. Under åren har han bland annat hunnit bli professor i neurobiologi och medgrundare till Hjärnfonden. Tyvärr har han också blivit expert på resursbrist – ett ständigt problem för hjärnforskningen. Här berättar han om forskningsläget och varför ditt stöd är så viktigt.
Vår vision är att ingen ska behöva lida av sjukdomar, skador eller funktionsnedsättningar i hjärnan. Tack vare gåvor driver vi svensk hjärnforskning framåt och ger fler möjligheten till ett långt liv. Här berättar vår generalsekreterare Anna Hemlin varför din gåva är så viktig.
